Rapporten, där konkurrensen från friskolorna beskrevs som en faktor som kunde sporra de vanliga skolorna att bli bättre, drogs därefter snabbt tillbaka. Att detta beslut var politiskt betingat framstår som uppenbart.
Därav följer dessbättre inte att man kan döma ut Skolverkets generaldirektör Per Thullberg som en osjälvständig hantlangare till den politiska makten. I onsdags presenterade nämligen Skolverket en handlingsplan för en bättre grundskola som kommer att ge regeringen mycket huvudvärk. Och nu är det inte fråga om en rapport från någon utomstående forskare som verket godkänt på bättre eller sämre grunder utan om Skolverkets egna slutsatser av de många larmrapporter som kommit om tillståndet i
den svenska skolan.
Det handlar om att Skolverket vill att skolans arbete ska styras av tydliga kunskapsmål och att eleverna ska ha arbetsro och kvalificerade lärare. Någon kan tycka att sådana krav är självklara, och det är de naturligtvis också i sak. Men alla som upplevt den svenska skolans sämre sidor — det finns bättre sidor också — vet att kunskapsinhämtningen ofta brister och ibland är omöjlig eftersom undervisning helt enkelt inte kan bedrivas.
Krav på kunskaperoch disciplin kan slå över och skapa hets och stress som inte är förenlig med ambitionen att alla ska få bästa möjliga förutsättningar att lära sig mer. Men de förslag som Skolverket presenterar har ingenting med sådana överdrifter att göra.
Man vill införa betyg ett år tidigare än nu, alltså i sjuan i stället för i åttan. För att redan tidigare ge tydlig information till elever och föräldrar vill man ha obligatoriska skriftliga omdömen från femman, samt införa en avstämning mot kunskapsmålen i svenska och matematik i tvåan.
För att få fler kvalificerade lärare vill man satsa på vidareutbildning och utreda de idéer om auktorisation eller legitimering av lärare som framförts bl a av den politiska oppositionen. Skolorna ska dessutom åläggas att redovisa sin lärarkompetens.
Skollagen ska ha tydliga krav på ordningsregler och klargöra vilka befogenheter som lärare och rektor har för att komma till rätta med bristande ordning i klassrummen. Man överväger också att se över kvalifikationskraven för rektorer.
I alla dessa tre avseenden — kunskapskontroll, lärarutbildning och ordning och reda — har den politiska ledningen under många år valt att antingen titta bort eller direkt avvisa också väl underbyggda reformförslag.
Skolminister Ibrahim Baylan tog i onsdags snabbt avstånd från förslagen om betyg i årskurs sju och skriftliga omdömen i femman. Det hade varit sensationellt om han hade sagt något annat. Det är bara någon månad sedan regeringen direkt förbjöd den typ av skriftlig information som Skolverket efterlyser.
Per Thullberg har tagit en rejäl revansch för vinterns konstigheter. Ibrahim Baylan skulle kunna ta revansch han också genom att ta verkets förslag på allvar. Prickningen i konstitutionsutskottet borde frammana ett visst mått av ödmjukhet hos skolministern.