Skotten i Belgrad
Zoran Djindjic, Serbiens mördade premiärminister, lämnar ett förlamande tomrum efter sig. Han kämpade i en tung och pressande situation med mod och konsekvens för demokrati och för ett Serbien orienterat mot Europa.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Vid mer mogen ålder spelade han den ledande rollen när det gällde att hösten 2000 utforma taktiken inför den framgångsrika slutstriden mot den sedermera störtade president Slobodan Milosevic.
I januari 2001 blev han premiärminister och som sådan medverkade han till att Milosevic hamnade där han hör hemma — inför FN:s krigsförbrytardomstol i Haag.
I en hårdför politisk kultur som den serbiska är silkesvantar inte alltid det mest gångbara arbetsredskapet. Zoran Djindjic var ingen ängel och gjorde sig skyldig till sin beskärda del av övertramp och missgrepp.
Men det skymmer inte det väsentliga; Hans i grunden demokratiska och europeiska orientering. Serbien är ett land som kämpar i brant uppförsbacke. Det är fattigt, plågat av korruption och följderna av krigen på Balkan under 1990-talet. Människorna är trötta och slitna av bekymren i vardagen.
Som i andra tidigare kommunistländer är det inte alltid så lätt att exakt säga var politiken slutar och korruption och maffiavälde tar vid. Däremot finns det hur mycket missnöje och sårad nationalstolthet som helst för politiska populister och durkdrivna demagoger att exploatera.
Samtidigt ställdes det krav från omvärlden på demokratiska framsteg och på att ytterligare misstänkta krigsförbrytare skall utlämnas. Från ett västligt perspektiv handlar det om helt rimliga och berättigade krav. Från serbiska utgångspunkter är det lätt att se dem som provocerande pekpinnar från väst.
Zoran Djindjic tycktes ändå vara på väg att manövrera Serbien i rätt riktning — i små, små steg och sakta men kanske inte så säkert.Det har funnits tendenser till positiva politiska oc h ekonomiska förändringar på senare år.
Men risken för bakslag är hela tiden stor i ett land där den organiserade brottsligheten är mäktig och där politiska mord äger rum förfärande ofta. Försvars- och inrikesministern är bara ett par av de framträdande politiker som mördats på senare
år. Och Djindjic själv var måltavla för ett attentatsförsök som misslyckades så sent som i förra månaden.
På onsdagskvällen infördes undantagstillstånd i Serbien. Det står nu verkligen och väger i detta land som för ögonblicket också saknar en fungerande politisk ledning. Någon president har inte gått att välja och helt lätt att snabbt hitta en lämplig efterträdare till Djindjic är det inte heller i det rådande chocktillståndet.
De demokratiska krafterna i Serbien behöver nu omvärldens stöd och solidaritet. Processen mot demokrati får inte avstanna.