Skrammel i Pyongyang
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Uppgifter om att Nordkorea skulle komma att provskjuta en långdistansrobot med räckvid att nå USA kom redan för drygt två veckor sedan. Dessa provskjutningar har nu alltså genomförts, trots skarpa varningar från omvärlden. Och reaktionerna från det internationella samfundet har varit kraftigt fördömande. I grannlandet Japan talade premiärminister Junichiro Koizumi om att "alla tänkbara sanktioner" skulle vidtas mot landet.
Efter att ha brutit ickespridningsavtalet och efter att ha kört ut IAEA:s vapeninspektörer deklarerade Nordkorea förra året att man numera besitter kärnvapen. Om landet verkligen har kärnvapen, eller om det rör sig om en bluff i syfte att vinna en starkare maktposition vet man inte. Experter har dessutom varnat för att Nordkorea försöker utveckla långdistansrobotar som kan utrustas med kärnvapenspetsar, men det tycks också som att landet har långt kvar innan man besitter den teknik som krävs.
Klart är att provskjutningarna påminner om behovet av att blåsa liv i de strandade sexpartssamtal om Nordkoreas kärnvapenprogram som landet har fört med Kina, Ryssland, Sydkorea, Japan och USA. För det är på diplomatisk väg som denna kris måste lösas - ett militärt angrepp på Nordkorea är i nuläget närmast otänkbart. Skälen för detta utvecklades så sent som i tisdags av Andreas Jarblad från institutionen för eurasiatiska studier vid Uppsala universitet på UNT:s debattsida.
Klart är också att gårdagens maktdemonstration från Pyongyang bör tas på yttersta allvar. Nordkorea har på senare tid gjort mycket aggressiva utspel mot bland annat USA och upplevs som ett direkt militärt hot av grannländerna Sydkorea och Japan. Framförallt styrs landet av en synnerligen tyrannisk diktaturregim som inte kan tillåtas sådant inflytande på den internationella arenan som dess vapenskrammel och tal om massförstörelsevapen riskerar att ge den.
Nordkorea är en stalinistisk stat, där folket är hårt kontrollerat av regimen och där inte minst en misslyckad planhushållningspolitik har försatt en stor del av befolkningen i djupaste fattigdom. Så har
det också med all säkerhet funnits starka inrikespolitiska motiv bakom provskjutningarna i går. Någon närmare information om vad som sker på den inrikespolitiska arenan i landet når oss i regel inte - den nordkoreanska diktaturen är sannolikt en av världens mest slutna. Vad man däremot vet är att befolkningen i landet sedan länge är svårt plågad av den sittande regimen. När man nu försöker väcka folkets entusiasm genom militära maktdemonstrationer och chauvinistiska utspel är det ett klassiskt propagandamedel man tar till.
I går skrev så exempelvis kommunistpartiets partiorgan i Pyongyang "Vi fortsätter vår revolution på vårt eget vis, enligt vår övertygelse i den här komplicerade och konfliktfyllda situationen, och vi har sådan oövervinnerlig och revolutionerande
militär makt, till och med för det imperialistiska USA".
Oövervinnerlig militär makt således. Det var tydligen det budskap som Pyongyang ville förmedla i går.