Skyll inte ifrån er!
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
För bortförklaringar är precis vad det är. Partikamraten och skolministern Ibrahim Baylan blandar bort korten på motsvarande sätt i riksdebatterna, statsminister Göran Persson säger samma sak i tv. Det blir inte mer rätt för det.
Det är knappast "den gamla sortens katederundervisning" som gör att andelen nior som blir underkända är skyhög eller att segregationen i skolan är enorm - vilket UNT har visat de senaste dagarna. Har Stavros Giangozoglu missat att skoldebatten i Sverige de senaste fyra decennierna har gått ut på att avskaffa inte bara katederundervisningen utan också lärarnas ställning som lärare? Dagens elever får hjälp av "mentorer" och "handledare" - inte lärare.
Och visst kan man förstå att skolkommunalrådets värld skulle vara enklare om föräldrar visste sin plats och inte "skjutsade sina barn över hela staden" i jakt på en bättre skola. Men föräldrar bryr sig inte om kommunalrådets planeringsproblem. Föräldrar bryr sig om att deras barn får en så bra undervisning som möjligt.
Lyckligtvis har friskolereformen gett makt åt föräldrar och elever att själva välja skola. I den gamla världen hade all makt tillfallit Stavros Giangozoglu. Det är han - och bara han - som vinner på minskad valfrihet.
Den internationella skolstudien Pisa visar att friskolor - privat drivna men offentligt finansierade - stimulerar bättre genomsnittliga skolresultat i alla skolor. Svenska Skolverket kom fram till samma sak, men den rapporten blev så kontroversiell att skolministern stoppade den.
Återstår så myten om de bristande resurserna. I dokumentet "Tio år med socialdemokratisk regering" berömmer sig Sveriges makthavare av att ha öst pengar över skolan det senaste decenniet. Och det är helt sant. Den svenska skolan har större resurser än OECD-snittet, men presterar ändå sämre än snittet. Sverige satsar i dag dubbelt så mycket per elev som på 70-talet. Men det hjälper inte.
De verkliga förklaringarna till skolans misslyckande ligger i stället i decenniers skolpolitik som har urholkat lärarnas auktoritet. Lärare utan auktoritet är lika illa som auktoritära lärare. Och det faktum att många elever lämnar gymnasiet utan att förstå skillnaden mellan dessa två beror på att skolpolitiker under lång tid har struntat i vad som är skolans huvuduppgift - att förmedla kunskap. Den socialdemokratiska kongressen sade nyligen nej till att införa nationella prov i årskurs tre. Att testa om skolan lyckas lära eleverna någonting upplevs som fult.
Den politiker och det parti som begär väljarnas förtroende har också ansvar för resultatet. Särskilt om man får inneha makten under flera mandatperioder. Det är uppenbart att den socialdemokratiska skolpolitiken på riksplanet har misslyckats. Lika tydligt har den socialdemokratiska skolpolitiken i Uppsala havererat.
Låt oss slippa bortförklaringarna. Elever, föräldrar och lärare förtjänar bättre.