Slutet för tyrannen
LEDARE. Gripandet av den störtade irakiske diktatorn Saddam Hussein innebär en lättnad för det irakiska folket. Skräcken för att han skulle kunna återta makten har varit stor. Men gripandet innebär också en lättnad fär världssamfundet. En tyrann kan nu ställas inför rätta.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
odramatiskt och expresidenten uppgavs ha varit samarbetsvillig.
Lättnaden över gripandet var påtaglig, främst hos det irakiska folket, som gav sin tillfredsställelse tillkänna genom att fira på gator och torg. Skräcken att Saddam Hussein skulle återkomma och gripa makten igen har varit påtaglig under den period som gått sedan USA-alliansen gjorde slut på regimen i mars. Det faktum att exdiktatorn kunde hålla sig undan var orsak nog till rädslan för att han skulle återkomma.
Nu är tyrannen fängslad och — inte minst viktigt — identifierad. Frågan är vad som nu kommer att ske med honom. Att Saddam Hussein skall få en så rättvis och professionell rättegång som möjligt är viktigt. Var han skall ställas inför rätta rådde det på söndagen delade meningar om. Den internationella brottmålsdomstolen i Haag är en möjlighet, en annan är någon form av tribunal i Irak.
Flera skäl talar för att den senare möjligheten är mest rimlig. För att rättsprocessen skall vinna legitimitet hos det irakiska folket är en rättegång i Irak att föredra. Det styrande rådet har också meddelat att det är en intern irakisk fråga hur hela det gamla ledarskiktet skall lagföras. En specialdomstol har redan upprättats där Saddam Hussein och övriga från den störtade regimens topp skall kunna dömas.
Saddam Husseins brott är också brott mot folkrätten varför det internationella samfundet naturligtvis har intresse av att deltaga i en process. Den svenske folkrättsprofessorn Ove Bring sade i går att Saddam Hussein skulle kunna ställas inför en internationell domstol och att en specialdomstol kan upprättas på samma sätt som skedde i Rwanda.
Nästa stora fråga är om terrorn i Irak nu kommer att upphöra. Det är knappast troligt att Saddam Hussein kan ha styrt all terrorverksamhet som förekommit under perioden efter invasionen i mars och som under senare tid trappats upp alltmer, men en del måste han ha lett. Terrorn kommer förhoppningsvis att minska men knappast att upphöra.
Mycket talar för att andra grupper inom och utom landet står för många av de bombattentat som drabbat koalitionens personal liksom FN- och rödakorsanställda. På söndagsmorgonen, alltså efter lördagens gripande, inträffade ett nytt bombdåd och på söndagskvällen ägde en kraftig explosion rum i det centrala Bagdad. Orsaken till explosionen är oklar. Den nya irakiska regimen och den USA-ledda alliansen har inte förmått hejda våldsutbrotten och det är därför av största vikt att Irak snarast får en regim som förmår upprätta ordning och säkerhet i landet och att folket får gå till val.
Gripandet av Saddam Hussein kom som en lättnad inte bara för det irakiska folket utan också för världssamfundet. Osäkerheten och oförmågan att skapa lugn i Irak har tärt hårt på USA:s president Bush och Storbritanniens premiärminister Tony Blair.
Nu kan båda med större kraft leda den nödvändiga övergången till säkerhet och ordning vilket kan vara ett första steg mot en demokratisk utveckling i Irak.