Mitt under brinnande härdsmälta i Fukushimakraftverket, höll han presskonferens om det förslag till ny slutförvarsanläggning som SKB lämnat in till myndigheterna i går. Om Thegerström får som han vill ska uttjänt kärnbränsle kapslas in i berggrunden under Östhammars kommun.
Och varför inte? Det fasansfulla som nu sker i Japan väcker berättigade frågor om kärnkraftssäkerhet, som kan påverka både den svenska industrin och energipolitiken. Det är som sig bör. Men diskussionen om slutförvaring ska inte förväxlas med kärnkraftsdebatten i allmänhet.
Vi har haft kärnkraft i Sverige i ett halvsekel, och redan förbrukat mer än 5000 ton uran. Att slutplacera det i en stängd underjordisk anläggning en halv kilometer under marken lär vara betydligt säkrare än dagens temporära lösning (trettio meter under marken vid SKB:s mellanlager utanför Oskarshamn), även om vi skulle planera för jordbävningar av japanska mått. Ja, särskilt då!
Slutförvarsfrågan bör avgöras av expertisen, och den måste tillåtas ta den tid ett bra beslut kräver — säkerheten ska sättas i första hand. Om då industri, myndigheter och experter är eniga om att placeringen i Forsmark är lämplig ur säkerhetssynpunkt, finns alltså ingen anledning att resa politiska invändningar.
Inte heller katastrofen i Japan ger någon anledning att ifrågasätta behovet av ett tryggt slutförvar — tvärtom inskärper det vikten av att planera långsiktigt för en säker kärnbränslehantering.