Snart måste Mona Sahlin sätta ned foten
Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.
Mona Sahlins uttalanden har inte visat på någon ny kurs eller förklarat vad hon står för. Partiet har egentligen bara varit tydligt på en punkt: Allting som regeringen gör är fel. Också när regeringen fullföljer förslag som den föregående regeringen tagit initiativ till finns det alltid något som gör att socialdemokraterna gör tummen ned.
Vi vet alltså mest om vad socialdemokraterna är emot. Mona Sahlin har försvarat sin otydlighet med att hon först måste ta reda på var partimedlemmarna tycker. Men nu har hon faktiskt haft ganska lång tid på sig.
Några besked har Mona Sahlin givit: Skatterna ska höjas. Det behövs eftersom partiet vill införa a-kassa på 80 procent för 80 procent av de anställda. Det kommer att bli rejäla höjningar för den medelklass som socialdemokraterna kanske försummade i valrörelsen. Också sjukersättningen ska återställas.
Socialdemokraterna är med all rätt kritiska till regeringens fastighetsskatt, som öser pengar över rika stockholmare och låter personer med betydligt lägre inkomster vara med och betala genom den höjda reaskatten. Det är lätt att kritisera det beslutet, men vad vill socialdemokraterna ha i stället? Ska man återgå till ett system där grannens lyckade husförsäljning ger högre skatt på det egna huset? Dessutom vill socialdemokraterna återinföra förmögenhetsskatten. Det betyder i praktiken ännu högre fastighetsskatt.
Men socialdemokraternas iver att återställa stannar inte där. Stopp för försäljning av sjukhus ska åter införas. Varför det? Jo, för att borgerligt styrda landsting kan göra sig av med universitetssjukhus och andra centrala sjukhus. Visserligen har alla förnekat det. Vad det kan bli fråga om är att lägga ut delar av verksamheten. Alla undersökningar visar att små enheter ofta kan fungera bättre än stora centralstyrda enheter. Men risken för att Uppsala läns landsting skulle sälja ut Akademiska måste betraktas som synnerligen akademisk.
Socialdemokraterna säger också nej till sälja statliga företag. Men det var ju den socialdemokratiska regeringen som började att sälja delar av statliga företag, till exempel Telia. Det gick nu inte så bra, eftersom kursen rasade och alla som trott på näringsministern Björn Rosengren fick ta en rejäl smäll. Men det betyder ju inte att det är fel att sälja delar av Telia.
De borgerliga har bara ideologiska argument för att sälja statliga företag, hojtar numera socialdemokraterna. Nej, snarare var det väl så att den socialdemokratiska regeringen sålde trots ett ideologiskt motstånd. Det finns en enkel förklaring till att regeringar vill sälja ut statliga företag. Det är inte inkomsterna av försäljningarna i första hand utan att privata intressen ofta kan sköta företagen bättre.
Vilka slutsatser kan man då dra av det lilla vi hittills sett av socialdemokratisk politik? Det går knappast att dra några alls, utom då att partiet kommer att säga nej till allt som regeringen gör. När Mona Sahlin tillträdde ansåg de flesta bedömare att hon stod något till höger i partiet. Men av det hon hittills sagt går det inte att dra några sådana slutsatser, snarare har hon väl ett behov av att visa att hon samarbetar bra med LO och inte lutar åt höger.
Vad samarbetet med miljöpartiet kan ge vet vi ännu inte, men det lutar väl åt koalition. Det förutsätter att miljöpartiet slutar att kräva att Sverige lämnar EU. Och vad säger då alla de miljöpartister som inte före valet vill ge något besked i fråga om samarbetet? Och vad blir priset?
Vad vill Mona Sahlin göra med vänsterpartiet? Många aktiva socialdemokrater föredrar vänsterpartiet framför miljöpartiet, men den socialdemokratiska partiledningen har hittills varit sval. Vänsterpartiet har å sin sida krävt koalition om miljöpartiet får ministerposter. Här finns alla möjligheter till en rödgrön röra.
Mycket talar för att åtminstone en del av socialdemokraternas höga opinionssiffror hänger samman med att väljarna inte vet vad partiet står för. Men snart måste Mona Sahlin sätta ned foten. Och då kommer många att bli besvikna.