Den saudiske bloggaren Raif Badawi har dömts till tusen piskrapp för att ha ”förolämpat islam”. Han har på sin blogg argumenterat för värdet av religiös tolerans.
Piskrappen skulle utdelas femtio i taget varje vecka under tjugo veckor. Efter de första femtio slagen avbröts bestraffningen eftersom Badawis skador inte hade läkts. Nu ska den återupptas.
Var och en kan föreställa sig vad bara ett enstaka piskrapp kan innebära i form av lidande och förnedring. Men en mer detaljerad beskrivning är viktig för att barbariet ska framgå med den tydlighet som behövs. En sådan beskrivning finns i Läkartidningen nr 17/2015 där Inger Sjöberg, också ordförande i Amnestys hälso- och sjukvårdsgrupp, redogör för en rapport från läkaren Juliet Cohen, verksam i gruppen Freedom from Torture.
Det finns internationella konventioner som förbjuder spöstraff. Ändå används det, främst av ett antal länder i Mellanöstern men också i exempelvis Nigeria och Malaysia. Saudiarabien och Iran tycks stå ut genom att många slag utdelas vid samma tillfälle. Piskningen sker med en kort käpp eller piska och det finns detaljerade föreskrifter för hur hårt man ska slå, hur käppen eller piskan ska vara utformad och om den ska läggas i antiseptisk vätska för att minska infektionsrisken.
En läkare ska undersöka offrets hjärtfrekvens och blodtryck före varje bestraffning och kan begära att piskningen skjuts upp. Det kan tyckas vara något positivt, men det strider självklart mot läkaretiken att medverka till sådant som avsiktligt leder till skada för patienten. Man kan föreställa sig det tryck som läkare i dessa länder kan ställas inför om de försöker få ett spöstraff uppskjutet under längre tid.
Den mer precisa effekten av piskningen är att de små blodkärlen i huden skadas och blod och vävnadsvätska läcker ut. Ytterligare slag på redan skadade hudpartier orsakar, förutom smärtan i sig, vävnadsskador med risk för svårläkta och infekterade sår, liksom bestående skador som vävnadsdöd och förlorad känsel. Självklart är det fråga om ett mycket stort psykiskt lidande, med posttraumatiska stresstillstånd som en vanlig konsekvens. Att förödmjuka och kränka offret är också ett av syftena med spöstraff och piskningen utförs ofta på offentlig plats inför mängder av åskådare. Så var det också i Badawis fall.
Tusen piskrapp är extremt mycket, men faktum är att hela sju tusen slag har utdömts i Saudiarabien – men knappast kunnat verkställas eftersom offren sannolikt dött långt dessförinnan. Risken att Raif Badawi avlider under bestraffningen är uppenbar.
FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har fördömt spöstraffet. I går hade 116 ledamöter av Europaparlamentet skrivit under ett brev från Cecilia Wikström (FP) med en vädjan till Saudiarabiens kung Salman att benåda Badawi. Många fler aktioner har ägt rum. Och ännu fler tycks behövas.