Mellan 2006 och 2011 ökade anslagen i statsbudgeten med över 25 procent. Samtidigt har man genomfört en av de största personalrekryteringarna i modern tid.
Enligt statistik, som Rikspolisstyrelsen har tagit fram på uppdrag av Dagens Nyheter, lyckades polisen i genomsnitt klara upp sexton procent av brotten 2011. Det är en minskning med en procentenhet jämfört med 2010. Av vardagsbrotten som stöld och inbrott klaras inte ens tre procent upp. Det grundläggande och förtroendeskapande arbetet brister.
Det är en farlig väg man slagit in på. På sikt riskerar man att allmänhetens förtroende för polisen urholkas. På sina ställen i landet har det redan försvunnit. Man ringer inte längre till polisen när man råkar ut för ett brott. Det är inte vanligt, men det finns ändå exempel på att denna bristande tilltro lett fram till att medborgargarden bildats.
Det finns all anledning att betrakta denna utveckling med oro. Medborgarnas tilltro till polisen och i förlängningen hela rättsväsendet tillhör samhällets mest grundläggande byggstenar.
De flesta bedömare, både utom och inom polisen, tycks dock vara ense om var skon klämmer. Det handlar om en bristande organisation snarare än bristande resurser. Lösningen är huvudsakligen politisk, men polisen kan utan tvekan göra en hel del själva som att förbättra arbetsmetoder och datasystem.
Men det handlar också om att ställa krav på att varje enskild polis ska leva upp till sin fulla förmåga. Polisen som helhet kan ju aldrig bli bättre än de poliser som arbetar för dem.
Det är därför olyckligt att man inför höstens antagning till polishögskolan sänker kraven. Den som vill bli polis behöver exempelvis inte längre ha gjort högskoleprovet eller vara äldre än 18 år. Man har även tagit bort kravet på provet i läsförmåga och sänkt kraven på de fysiska testerna för männen. Numera är kraven desamma för både män och kvinnor.
I Svenska Dagbladet varnar fyra intervjuade polisstudenter för att de nya kraven kan försämra allmänhetens syn på polisen. Det är lätt att hålla med dem.
Det är svårt att se hur lägre antagningskrav ska kunna skapa bättre poliser. I synnerhet då de senaste årens satsningar på fler poliser, som har antagits enligt de gamla tuffare kraven, inte gett synbara resultat i brottsuppklaringsstatistiken. Visst, det går alltid att diskutera vilka krav som är rimliga att ställa. Om man huvudsakligen ska satsa på fysiskt starka eller smarta poliser. Men nu väljer man inte. Kraven sänks rakt av.
Det skickar inte några positiva signaler, vare sig till blivande studenter eller till allmänheten.