Stärk kommunvalen

Uppsala2006-04-12 00:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
När Sveriges författning ändrades och valdagen blev gemensam för riksdagen, landstingen och kommunerna var "det kommunala sambandet" en bärande idé. All politik hängde ihop, hävdade man från framför allt socialdemokratiskt håll — även om baktanken fanns att den som röstade på ett parti i riksdagsvalet nog skulle välja samma partis valsedel också i de andra valen.
En annan bärande idé var att det befarades att valdeltagandet skulle bli alltför lågt om kommun- och landstingsvalen isolerades. När Norge genomförde skilda valdagar blev resultatet just att väljarna uteblev från kommunvalen.

Väljarna var på den tiden, i slutet av 1960-talet, mer disciplinerade än de senare kom att bli. Det kommunala sambandet märktes då tydligare på valsedlarna än i valrörelserna. Röstsplittring förekom mera
sällan än motsatsen. Sedan dess har väljarna blivit mer olydiga. De väljer allt oftare att inte gå i ett enda partis ledband.
Från 1970-talet kom kommunvalet och ännu mer landstingsvalet att hamna i riksdagsvalets slagskugga. Det är därför inte särskilt uppseendeväckande när Svenska kommuntjänste­mannaförbundet, SKTF, i en undersökning som är gjord bland 4 500 personer, finner att nästan en fjärdedel av alla väljare kanske väljer att inte rösta i kommunvalen. Den största tveksamheten finns hos unga väljare under 30 år.

Den kommunala självstyrelsen är ett viktigt fundament i den svenska författningen. Men ju mer staten avlövat kommunerna på självbestämmanderätten desto mer har intresset för kommunernas spörsmål mins­kat. Men vad består rikspolitiken av annat än just vård, skola och omsorg? Eftersom kommunerna inte själva kan påverka finansieringen av dessa nyttigheter blir det rikspolitikerna som för den kommunala verksamhetens talan och skickar ut en beställning till kommunerna.

Trots erfarenheterna från Norge och att kommunpolitiken inte står så högt i kurs hos väljarna är det kanske dags att tänka tvärtom. Skilda valdagar, med ett val inriktat på de lokala frågorna, skulle kunna innebära en uppgradering av kommun- och landstingspolitiken.
Valdebatten skulle då inrikta sig på kommunernas möjligheter att utföra riksdagens uppdrag, hur man kan bredda verksamheten med fler alternativ till den offentligt utförda vården och omsorgen.
I själva verket finns det stora möjligheter att verkligen locka väljarna tillbaka till kommunvalen om var och en får klart för sig att det handlar om viktiga lokala angelägenheter.
Läs mer om