Starka krafter drar åt olika håll
Det kommunala året 2003 torde gå till annalerna som det år då kommunens ekonomi återigen började sjunka mot botten. Trots den stora omvandlingen av den kommunala verksamheten ökade kostnaderna. I sista stund tvingades kommunledningen till skattehöjning.Det skriver Kersti Kollberg i en Uppsalakrönika.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Men något saknas i Uppsala. Kanske handlar det om kommunens tillkortakommande gentemot medborgare som är kräsna nog att kräva det bästa av sin kommun, kanske handlar det om att de samlade krafterna inte är starka nog att driva kommunen framåt — eller att stadens olika krafter drar åt olika håll och därmed motverkar varandra.
BÄST ILLUSTRERAS detta av Musikens husdebatten under året. Det var meningen att beslut om Musikens husprojektet skulle fattas under hösten. Så blev det inte utan först fram på vårvintern nästa år skall
kommunfullmäktige ta ställning. Formellt sett är saken klar, dvs ja-partierna är i majoritet. I praktiken vacklar ja-sidan, inte minst mot bakgrund av den vacklande kommunala ekonomin och den stundtals hårda kampanjen som kritikerna av projektet bedrivit.
Socialdemokraterna och vänsterpartiet är klara och tydliga: Musikens hus skall byggas men på många håll råder det osäkerhet om kommunledningen faktiskt klarar av ett så stort projekt som detta. Många anser att ett starkare stöd från näringslivet, universiteten och kyrkan är nödvändigt om det skall kunna drivas i hamn.
Ändå borde vittnesmål från andra kommuner, alla mindre än Uppsala, som klarat av sina konserthusbyggen var nog: ingen kommun har hittills ångrat sitt konserthus! Här borde krafterna ha kunnat dra åt samma håll, dvs stadens intressenter borde ha kunnat visa ett tydligare stöd.
STADSPLANERINGEN är ett annat område där 2003 visat att krafterna drar åt olika håll. Skall Uppsala vara rikets fjärde kommun med sin småstadspräglade stadskärna eller skall staden bli en metropol för utbildning och kvalificerat företagande — och också visa detta i stadsbilden?
Hittills har Domkyrkan, Slottet och Uppsala universitets gamla byggnader fått ge normen men många, t ex fyra poeter nyligen, vill upphäva denna, även bildligt talat, överhöghet. Det sker en utbyggnad av staden. Det sjuder av byggenskap och den mångomtalade förtätningen är i full gång. Men det räcker inte, menar många. Höghus måste byggas. Här kolliderar flera mål på en gång. Det vore att våldföra sig på Uppsala om man börjar bygga ut stadskärnan med höghus, anser många. Uppsala skulle då förlora sin karaktär.
Visst. Något amerikanskt Manhattan skall ju inte Uppsala bli, inte heller passar några Hötorgsskrapor in men en utbyggnad av stadsmässig karaktär utgör ju en god komplettering av stadsbilden. Det gäller bara att komma ihåg att en god stadsmiljö också kräver luft och grönska för att inte bli outhärdlig för sina invånare. Snedfördelningen av Uppsalas gröna lungor med nästan allt på den västra sidan och mycket lite på den östra måste förändras nästa år.