För regeringen innebär dock gårdagens ansökan att energiuppgörelsen från 2009 ställs på sin spets. Uppgörelsen om kärnkraften, som innebär att energibolagen tillåts ersätta befintliga anläggningar med villkoret att det sker utan statliga subventioner, var en smärtsam kompromiss framför allt för Centerpartiet. Men den var inget alexanderhugg mot borgerlighetens långvariga konflikt om atomkraftens framtid. Inte heller innebar uppgörelsen trovärdiga villkor för energipolitiken bortom valet 2014.
Innebörden av uppgörelsen har dessutom kommit att tolkats på olika sätt inom alliansens partier. Folkpartiledaren Jan Björklund har betraktat den som en principiell och reell möjlighet för en framtid för svensk kärnkraft. Den dåvarande Centerpartiledaren Maud Olofsson bedömde att det troligtvis aldrig skulle byggas några nya reaktorer, med tanke på de astronomiska kostnader som energibolagen enligt uppgörelsen tvingas bära utan statens hjälp.Att Vattenfall nu ”har funderingar” på nya reaktorer, som Lena Ek (C) i går uttryckte det i Ekot, innebär inget svar på frågan vad som kommer att hända med den nya kärnkraften. Tills nyligen bedömde Vattenfall att det inte var aktuellt med någon reaktorförnyelse, men i gårdagens uttalanden menade man att det handlar om lönsamma investeringar. Möjligen är ansökan en testballong som Vattenfall hoppas kan avslöja om de givna villkoren för kärnkraften är robusta.
Om villkoren för nya reaktorer ska hållas enligt uppgörelsen måste Vattenfall själv på affärsmässiga grunder stå för långtgående ansvar för de nya reaktorerna. Det är inte helt givet hur det ska ske med staten som ägare, utan att villkoret att staten inte får subventionera blir ett problem. Att ägarskapet ligger i det moderatledda finansdepartementet, samtidigt som Centerpartiets Anna-Karin Hatt har posten som energiminister, gör saken mer komplicerad.
Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten kommer en prövning av Vattenfalls ansökan inte att vara aktuell förrän nya föreskrifter är klara, och det kommer de inte att vara förrän efter nästa val. Men regeringens kolliderande intressen i kärnkraftsfrågan aktualiseras nu vid en känslig tidpunkt, eftersom relationerna inom alliansen under den senaste tiden har försämrats.
Fredrik Reinfeldt har tidigare signalerat att det inte är aktuellt med någon ny bred uppgörelse på energiområdet innan valet 2014. Men sårbarheten i energiuppgörelsen har nu blivit ännu mer tydlig. Det är ändå inte otänkbart att det tvingar fram en förändring av politiken. Då måste regering och opposition ta ansvar för att villkoren för svensk energi blir tydliga och verkligt långsiktiga.