Svångremmen dras åt

Kommunförbundet förutspår i en prognos att ekonomin för de flesta kommuner kommer att bli kärvare under andra halvan av 2004. Under 2005 blir det svårare för de kommunala verksamheterna att klara de mål som åligger dem, om inte besparingarna görs redan nu.

Uppsala2004-05-07 01:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Den svaga sysselsättningsutvecklingen medför att skatteintäkterna för kommuner och landsting blir betydligt lägre än respektive förbund och regeringen tidigare räknat med. Redan innevarande år blir kärvt, trots skattehöjningar och besparingar. Vårpropositionen gör läget ännu allvarligare, enligt rapporten från Kommunförbundet.

För Uppsala kommer skatteintäkterna sannolikt att minska vilket gör att också utgifterna måste minska. Företrädare för de kommunala verksamheter som berörs av sparbetingen hävdar att måttet är rågat och att det inte är möjligt att spara mer. Även om skolan skall fredas drabbas delar av den. Bland annat kommer specialundervisningen att behöva skäras ned.

Kärv ekonomi är nu inget nytt fenomen för Uppsala. Kommunen har brottats med stora ekonomiska problem ända sedan 80-talet; kommunaliseringen av skolan i början på 90-talet innebar att kommunpolitikerna fick möjlighet att reglera skolornas ekonomi, och det skedde också. Resultatet blev dock stora nedskärningar och många blev uppsagda.

En budget är en budget och måste hållas. Det betyder att det är nödvändigt att skära i en del verksamheter. De kommunala nämnderna och förvaltningarna måste våga ta tag i problemen och inte rygga för svåra beslut även om det för stunden kanske är impopulärt och medför skarp kritik. Budgetdisciplin är helt avgörande för om medborgarna i framtiden ska kunna få bra service och ha förtroende för den demokratiska processen.

Den politiska majoritetens förslag till budget för åren 2005-2008 i Uppsala ger en betydligt ljusare bild av läget för grundskolan även om tidigare beslutade sparbeting ligger fast.

Ett sätt för kommunerna att klara av dessa sparbeting är som UNT rapporterade om den 5 maj att minska insatserna för barn med särskilda behov. Att de barn som inte riktigt kan göra sina röster hörda och är i störst behov av stöd inte får den hjälp de behöver kan i längden visa sig bli en dyr besparing.

Redan nu rapporteras om barn som far illa och slås ut innan de kommit upp till gymnasiet. Gängkriminalitet och misströstan går ner i åldrarna. En del av dessa barn löper en stor risk att gå ut grundskolan utan godkända betyg.

Det är angeläget att kommunerna ger denna utsatta grupp möjlighet till utveckling och självständighet. Ett barn kan inte välja sina föräldrar och därför är det viktigt att skolan ger alla barn så långt det är möjigt samma förutsättningar, oavsett bakgrund och ekonomi. Besparingar av det här slaget har tidigare visat sig slå fel och blivit en dyrköpt erfarenhet för de kommuner som inte har haft det långsiktiga perspektivet.

Läs mer om