Världens ögon är riktade mot Syrien. Förra veckan rapporterades det om kemiska vapen som använts mot civila i Damaskus förorter. Enligt Läkare utan gränser har över 300 människor dött och offren har tydliga nervgassymptom. Medan FN:s experter är på plats i Syrien för att utreda om det förekommit en kemisk attack planerar västvärlden sitt svar.
I starka ordalag fördömde den amerikanske utrikesministern John Kerry på måndagen den syriska regimen. Kerry anklagade regimen för att aktivt förstöra bevis och förhala FN:s utredning. Den amerikanska regeringen avvisar inte ett militärt svar på händelsen i Syrien. I går meddelande även Storbritanniens premiärminister David Cameron att det brittiska parlamentet ska inkallas från sommaruppehållet för att besluta om en eventuell åtgärd.
Barack Obama står inför ett mycket svårt beslut. Genom att ha dragit en röd linje vid användningen av kemiska stridsvapen har han målat in sig i ett hörn. Om Obama inte agerar sänder det en illavarslande signal till den syriska regimen – men även till andra länder med kemiska och biologiska vapen – att det inte kommer att straffa sig att använda massförstörelsevapen mot civila.
Finns det andra alternativ än militära insatser? En utväg är ett eldupphör och fredssamtal mellan Assadregimen och rebellgrupperna. Genom att strypa vapenflödet in i landet skulle parterna tvingas till förhandlingsbordet. Men det innebär att USA:s planer på att beväpna rebellerna rivs upp och att Obama lyckas trycka på de arabiska gulfstaterna och Ryssland att sluta förse sina allierade i inbördeskriget med vapen. Det är kanske en omöjlig uppgift.
Mycket pekar på att Obama i stället beordrar begränsade missilattacker mot utvalda mål i Syrien. USA vill inte bli allt för indraget i det syriska kaoset. Och därför kommer man inte att försöka vända kriget till rebellernas fördel. Problemet är att ingen vet vem eller vilka som skulle ta makten efter al-Assad. Den syriska oppositionen är splittrad, det finns ingen exilregering och militanta islamister är på frammarsch i kriget.
Ryssland kommer att säga nej till en intervention i FN:s säkerhetsråd. Därför måste amerikanerna bygga upp ett brett internationellt stöd innan ett militärt ingripande kan ske. Det lär dock inte vara en svår uppgift för Obama – större delar av Arabförbundet, Turkiet och flera EU-länder har redan uttryckt sitt stöd för en militär aktion.
Ytterligare en sak man måste ta i beaktning är hur Assads närmsta allierade skulle reagera; Iran och Ryssland. Förmodligen skulle en attack intensifiera det ryska och iranska stödet till Assadregimen. Våldet skulle eskalera i regionen.
De kommande dagarna kommer att testa Barack Obamas ledarskapsförmåga. Oavsett vilket beslut presidenten fattar kommer det att påverka Syriens framtid.