Men ingen kan gärna invända mot den prioritering av den grova brottsligheten, som Eliasson och ställföreträdande rikspolischefen Mats Löfving aviserar i en debattartikel i DN i går. Antalet brott, som länge varit ganska stabilt år efter år, tycks åter öka. Men särskilt allvarlig är ökningen av den mycket grova brottsligheten, dit också attackerna mot polisen själv måste räknas.
Eliasson och Löfving ger själva en rad oroande exempel på vad som händer. För några år sedan var antalet dödsskjutningar per år runt tio. Under 2017 steg antalet till nästan 40. Under de senaste åren har polisens resurser styrts mot de mest brottsbelastade områdena i landet. Allt talar för att det är denna kraftsamling som är förklaringen till att polisen själv angripits – av kriminella som ser sina intressen hotade.
Det senaste exemplet är attacken mot polishuset i Uppsala i november. I oktober besköts en polis bostad i Västerås. I Helsingborg utsattes polishuset för ett sprängattentat samma månad. I Stockholm knivskars en polis i augusti och en polischefs bil sprängdes i februari.
Man kan alltså se sådana attacker som ett slags kvitto på att polisens insatser riktas rätt. Den svåra uppgiften är att fullfölja satsningen. I en TT-intervju hävdar Eliasson att det nu finns tecken från flera svårt brottsdrabbade områden på att läget börjat förbättras. Det är bara att hoppas att trenden fortsätter. När kriminella grupperingar kan terrorisera hela stadsdelar så blir det omöjligt för vanliga invånare att leva normala liv eller driva butiker och annan verksamhet. Lag och rätt ska gälla lika för alla, i alla delar av landet.
Eliasson och Löfving pekar särskilt på problemet med mycket unga personer som gör sig skyldiga till extremt grov brottslighet. Dit hör både dödligt våld och attacker mot blåljuspersonal, som kan tjäna syftet att ”meritera sig” för att accepteras som medlem i ett kriminellt gäng. Dagens påföljdssystem räcker inte till. Vare sig det som behövs i det enskilda fallet är hårdare straff eller längre vårdtider så är det ett övergripande samhällsintresse att unga och våldsbenägna personer kan tas ur trafik under betydligt längre tid än i dag.
Allmänhetens förtroende för polisen har troligen förbättrats en del under 2017. Mycket, om än inte allt, gjordes rätt vid terrordådet på Drottninggatan i Stockholm i våras. Polisinsatsen mot NMR-demonstrationen i samband med Bokmässan i Göteborg var en viktig framgång och markerade att våldsbejakande extremister aldrig kommer att tillåtas ta över gator och offentliga miljöer.
Men den grova och dödliga kriminaliteten är i dag permanent närvarande. Därför måste polisens satsningar också vara långsiktiga och uthålliga.
Håkan Holmberg