Men utnämningen av Lars Engqvist till ny styrelseordförande i Sveriges Television är provocerande — för att citera Lena Mellins omdöme i Aftonbladet i går.
Sveriges Television är ett public service-företag. Det ska, enligt den reklam som den senaste månaden lett till så många spydiga kommentarer, stå fritt från både politiska och kommersiella intressen. Det innebär vissa ofrånkomliga restriktioner när det gäller att utse företagets ledande befattningshavare. Ska en tidigare politiker komma i fråga så måste det vara efter en väl tilltagen karenstid.
Förra justitieministern Anna-Greta Leijon (s) blev ordförande i Sveriges Television sex år efter sin avgång. Förre finansministern Allan Larsson (s) fick samma uppdrag efter nio år. Folkpartiets förre partisekreterare Peter Örn blev 2003 ny vd för Sveriges Radio, men hade då varit borta från politiskt arbete i nio år. Efter en veckas frågor om sin politiska bakgrund valde Örn att gå ur folkpartiet.
Lars Engqvist däremot lämnade regeringen för på dagen sex månader sedan. Hans sista uppdrag var som vice statsminister och så sent som i somras tjänstgjorde han som statsminister under Göran Perssons sjukskrivning.
Lars Engqvist är ingen "f d politiker" utan en person som alldeles nyligen uppbar en av Sveriges mest centrala politiska befattningar. Kanske skulle han under vissa omständigheter vara en tänkbar kandidat till den post han nu fått — men inte ett halvår efter sin avgång som statsråd.
Det är lätt att få intrycket att partiernas huvudintresse för Sveriges Radio och Sveriges Television inte handlar om public service som princip utan om att bevaka revir. Om parti A får en chefspost så måste parti B få en annan.
Systemet är betänkligt, men debatten har uteblivit så länge som det handlat om personer som sedan länge lämnat den aktiva politiken och i övrigt besitter rimliga kvalifikationer.
Ingen tror att statsministern vill förvandla SVT till ett socialdemokratiskt propagandaföretag. Men med utnämningen av Lars Engqvist förvandlas ordförandeposten i SVT plötsligt till en del, vilken som helst, i Perssons läggspel. En person som intill helt nyligen var en av statsministerns viktigaste medarbetare ska placeras på en ny post som ger status och inflytande — att just detta uppdrag inte är som andra tycks inte längre spela någon roll.
Detta sker samtidigt som Sveriges Television i en ansträngd reklamkampanj presenterar sig som helt oberoende av politiska intressen och samtidigt som en intensiv debatt uppstått om regeringens vana att utnämna socialdemokrater till nästan alla viktiga poster. Göran Persson inser tydligen inte hur provocerande detta är. Men Lars Engqvist borde göra det och tacka nej.
Håkan Holmberg
politisk chefredaktör
politisk chefredaktör