Tänk om om fastighetsskatten
Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.
Om Anders Borg till slut ger med sig och regeringen ändrar sig behöver man nog lite mer tid på sig för att utarbeta ett nytt förslag.
Inte mindre än 25 av 35 remiss-instanser har sågat regeringens två alternativ som går ut på att
finansiera reformen antingen med höjd reavinstskatt eller en kombination av en mindre höjning av reavinstskatten och en ränta på den vinstskatt som skjuts upp. En kommunal avgift på 4 500 kronor för småhus, eller högst 0,8 procent av taxeringsvärdet, skulle ersätta fastighetsskatten.
Tyngst är kritiken från Skatteverket. Där anser man att regeringens förslag snarare förvärrar problemen än löser dem. Ett stort bekymmer är det berg av uppskjuten skatt som redan nästa år uppgår till ofattbara 220 miljarder.
Med regeringens förslag skulle den siffran snabbt öka. Regeringens förslag skulle dessutom stimulera till inköp av dyrare bostäder, eftersom det bara är när den nya bostaden är dyrare än den gamla som man kan skjuta upp hela skatten. Förslaget skulle säkert också leda till höjda priser på bostäder åtminstone i storstadsområdena. Skatteverket tycker dessutom att reavinstskatten borde sänkas, inte höjas. Det är inte heller bra att ha ett system som avviker för mycket från omvärldens. De svenska uppskovsreglerna har få motsvarigheter i Europa. Dessutom gör möjligheten att få uppskov för inköp av fastigheter utomlands att risken ökar för att staten aldrig får någon skatt för försäljningsvinsterna. Tänkte inte på det, måste vara regeringens svar på den massiva kritiken. Det är uppenbart att regeringen aldrig riktigt har insett de nackdelar de nya reglerna skulle föra med sig.
Flera remissinstanser har lagt fram egna alternativ till rege-ringens förslag. Det mest övertygande är Skatteverkets eget: För att finansiera reformen föreslår verket att rätten till uppskov med reavinstskatten avskaffas.
De som redan har uppskov skulle få 20 år på sig att betala skatten. Om uppskovet uppgår till 500 000 kronor att betalas på 20 år blir kostnaden drygt 300 kronor i månaden enligt Skatteverkets beräkningar. Det låter inte särskilt betungande.
De nya pengar som staten med Skatteverkets förslag skulle få in räcker dessutom till att sänka reavinstskatten från dagens 20 till 15 procent. Därmed skulle man slippa den inlåsningseffekt som regeringens förslag till höjning av skatten till 25 eller 30 procent skulle leda till enligt många experter. Höjd reavinstskatt skulle ju göra det mer oförmånligt att sälja huset.
Flera borgerliga politiker har nu äntligen sett ljuset. Till dem hör exempelvis ordföranden i riksdagens skatteutskott Lennart Hedquist (m) som tycker att
regeringen bör lyssna på protesterna. Också vissa kristdemokrater har börjat tänka om, exempelvis Lennart Sacrédius som också sitter i skatteutskottet. Statsminister Fredrik Reinfeldt har plötsligt erinrat sig att hans parti alltid har varit motståndare till att höja reavinstskatten.
Både LO och Svenskt Näringsliv vill ha lägre reavinstskatt i stället för högre. Kvar på barrikaden står snart bara Anders Borg, han som från början var mycket skeptisk.
Skatteverket har visat på ett rimligt och väl genomarbetat alternativ. Regeringen bör ta det som utgångspunkt för ett helt nytt förslag. Det går att vänta till efter budgeten, eftersom förslaget i alla fall är finansierat på det ena eller andra sättet. Det är självfallet bättre att lägga fram ett genomtänkt alternativ än att av ren prestige låsa fast sig vid ett förslag som uppenbarligen hastades fram för att göra kristdemokraterna till viljes.
gunvor.hilden@comhem.se