I förra veckan åkte oljepriset berg och- dalbana i turerna kring det ryska oljebolaget Yukos som står för en femtedel av Rysslands oljeproduktion. Priset gick först upp efter det att en rysk domstol beordrat företaget att upphöra med sin oljeproduktion, och sedan ner igen efter att finansministeriet gett Yukos visst andrum.
Förbudet mot att sälja tillgångar som ålagts dotterbolagen hävdes och Yukos får dessutom tillgång till sina bankkonton igen. Finansministeriet meddelade att man nöjer sig med att länsa Yukos konton, i stället för att helt och hållet beslagta dem. Men nedgången blev kortvarig.
Rädslan för terror, inte bara i Mellanöstern utan nu även i USA, bidrog starkt till att oljepriset på måndagsmorgonen steg till nya rekordnivåer och börjar närma sig 44 dollar per fat. Tom Ridge, chef för USA:s departement för hemlandets säkerhet, meddelade på söndagen att larmberedskapen höjs till orange, eller en fyra på en femgradig skala, i finansdistrikten i Washington, New York och New Jersey. Myndigheten säger sig ha ovanligt detaljerade hot om attacker från al-Qaida.
Det höga oljepriset kan alltså dels förklaras med turbulensen i Ryssland, dels de mer eller mindre konkreta terrorhoten i USA och Mellanöstern. Fler faktorer spelar förstås också in, exempelvis att den amerikanska dollarn just nu är förhållandevis svag.
Stigande oljepriser brukar generellt betyda att tillväxttakten bromsas upp i och med att företagens elkostnader och bensinpriset stiger.
Det gäller naturligtvis större delen av västvärlden som importerar mycket olja. Den totala förbrukningen i USA ligger till exempel på omkring 20 miljoner fat om dagen, varav importen under förra veckan utgjorde 11,7 miljoner fat per dag.
Under demokraternas konvent i helgen påpekade John Kerry i sitt tal att beroendet av importerad olja i förlängningen innebär att man även är beroende av en förhållandevis stabil politisk utveckling, framför allt i Mellanöstern. I de oljeproducerande länderna råder däremot glädjeyra när bolagen presenterar rekordvinster.
Terrorvarningarna i USA må vara befogade eller ej, men de kommer hur som helst lägligt för president Bush som suttit i medieskugga den senaste veckan medan demokraternas konvent pågått. Han har även passerats av Kerry i de ytterst jämna opinionsmätningarna.
Oljeimporten, -produktionen och -beroendet påverkar alltså i hög grad både ekonomin och säkerheten i USA. Hur den ekonomiska utvecklingen går i höst är viktigt för valutgången, men inte en lika iögonfallande fråga som terrorbekämpningen. Skulle Bushadministrationen framgångsrikt avvärja ett större terrorhot mot landet och dess medborgare skulle nog republikanerna sitta ganska säkert i sadeln även efter valet.