Terrorns gränser

LEDARE. Frågan om hur man bäst ska gå till väga för att bekämpa terrorism kommer att bli den största frågan vid EU:s toppmöte nästa vecka. En rad förslag har lagts fram, men mest blir det nog fråga om att genomföra beslut som man redan har fattat.

Uppsala2004-03-22 00:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Viktigast är ett förbättrat samarbete mellan polisen i de olika medlemsländerna. Här finns redan de administrativa förutsättningarna i Europol och Eurojust. Det är mest en fråga om att utnyttja möjligheterna bättre.
En deklaration om löften att ställa upp för varandra blir det säkert också, även om Göran Persson betonar att hjälpen måste vara frivillig. Bättre samarbete mellan medlemsländernas säkerhetstjänster är en annan punkt. Också där gäller det att fördjupa ett redan framgångsrikt samarbete. Däremot behövs inte en massa ny byråkrati.
Mer kontroversiellt är förslaget att lagra uppgifter om tele- och datakommunikation en viss tid. Det har fungerar bra i Sverige och åtskilliga brottslingar har kunnat sättas fast tack vare detta. Men i somliga länder ser man ett sådant förslag som ett alltför djupt intrång i den personliga integriteten.

Ännu hårdare kritik riktas mot förslaget att i passen införa fingeravtryck eller en bild av ögat. EU-kommissionen vill också göra det lättare att frysa tillgångar som används för terrorism. Där är problemet rättssäkerheten. Det räcker med att erinra om den svenska medborgare som fått sina tillgångar inlåsta av FN utan att några som helst bevis presenterats.
En lång rad beslut har redan tagits i samband med terrorattackerna den 11 september 2001. Men många länder har ännu inte genomfört besluten i praktiken. Sverige har till exempel inte anpassat sin lagstiftning till beslutet om åtgärder mot penningtvätt. Inte minst viktig konventionen om ömsesidigt bistånd vid brottsutredningar, som bara fyra länder har antagit formellt.

Attentaten i Madrid har förhoppningsvis gjort det lättare att få fart på samarbetet i EU. Men det är viktigt att kampen mot terrorism inte leder till oacceptabla inskränkningar i de mänskliga rättigheterna. Där finns en klar risk. Men lika viktigt är att riskerna för terrorism inte underskattas.
Man blir lite undrande när både Säpo och statsminister Göran Persson konstaterar att Sverige sannolikt inte kommer att drabbas. Det finns ingen sådan hotbild, heter det.
Men efter mordet på Anna Lindh har både Säpo och regeringen anledning att fundera över "hotbilderna". Båda parter tycks se hot som något rationellt och förutsebart. Men det fanns ingen hotbild mot Anna Lindh. Ändå blev hon mördad. Det hade nog gått att förutse att en så framträdande och kontroversiell politiker skulle kunna bli utsatt för ett attentat i slutskedet av en valrörelse.

Detsamma gäller terrorhotet. Al-Qaidas lösa internationella nätverk resonerar inte rationellt. Terrorn är inte något "straff" för vissa gärningar utan ett led i kampen mot det onda som väst enligt anhängarna står för. Syftet är helt enkelt att sprida skräck och destabilisera västerlandet politiskt.
Sverige har ingen garanti för att slippa undan. Vi måste förbereda oss på att terrorister kan slå till här lika väl som i något annat europeiskt land. Att vi inte deltagit i kriget mot Irak eller lierat oss med USA är sannerligen inget skäl att strunta i varningarna.
Läs mer om