Personalaktiviteter och representation ska givetvis vara tillåtet i statliga organ. Det är en liten men inte betydelselös del av det som förväntas av en god arbetsgivare. Men den statliga förvaltningen har särskilda begränsningar. Det handlar, å ena sidan, om en förväntan om återhållsamhet och om internt satta utgiftstak. Å andra sidan ställer lagen tydliga krav på hur förvaltningens köp av varor och tjänster ska gå till och hur de ska bokföras.
Att tillämpa måttfullhet är något som delvis måste utgå från omdömet hos enskilda personer i verksledningarna. Offentlig förvaltning ska genomsyras av transparens, men att regler och lagar följs är ytterst en fråga om tillsyn. I det som framkommit av tidningarnas granskningar är det särskilt slående hur man tycks strunta i lagen om offentlig upphandling. I vissa fall verkar myndigheterna också använda sig av kreativ bokföring.
Vd:n för den statliga Stiftelsen för strategisk forskning säger i Svenska Dagbladet att han inte alls varit medveten om att stiftelsen lyder under lagen om offentlig upphandling. På Tillväxtverket tycks man ha drabbats av begreppsförvirring när man sorterat sina representationsutgifter i räkenskapsböckerna. Där beslutades det också att en stor personalfest skulle hållas utan någon upphandling, trots att budgeten låg långt över lagens tröskel. Festbudgeten överskred dessutom de interna riktlinjerna med råge.
Meningsfulla åtgärder från regeringen och riksdagen behöver rikta fokus på det.
Huvudansvaret för tillsyn av statens verksamhet faller på Riksrevisionen, som lyder under riksdagen. Riksrevisionen är ansvarig för att granska räkenskaper och årsredovisningar enligt samma normer som företagens revisorer. Revisorerna är dock beroende av att internkontrollen fungerar. I 2011 års revision av Tillväxtverket hade man inga synpunkter på räkenskaperna.
Konkurrensverket ser i sin tur till att lagen om offentlig upphandling följs. Den tillsynen bygger på anmälningar och tips. Efter Dagens Nyheters avslöjanden blir Stiftelsen för strategisk forskning och Tillväxtverket nu föremål för granskning.
Korrekt bokföring, upphandling och representation i myndigheterna förutsätter alltså i hög grad att interna rutiner fungerar väl. Det är kanske inte alltid är en rimlig ordning.
Vid sidan av traditionell tillsyn och revision av statlig förvaltning sker allt fler insatser för effektivitet och god styrning. Det är bra och ska fortsätta, men får inte överskugga det arbete som ska säkra att viktiga grundläggande normer följs. Riksdagen behöver fråga sig om inte Riksrevisionen kan ges möjligheter att noggrannare granska förvaltningens utgifter framöver.