Trängsel i stadskärnan
Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.
Det betyder att konkurrensen om ytorna i centrum är stor liksom pressen på lokaltillgången. Alla tillfällen till exploatering tas till vara. Ett av Uppsalas få gamla vackra hus i cent-
rum, Rådhuset, ska förvandlas till galleria och ännu är inte de sanslösa planerna på ett höghus invid Klostergatan skrinlagda. När skönhetssinnet och vinstintressena kolliderar tycks ofta skönheten få stryka på foten.
Så hade det inte behövt bli om Uppsalas kommunpolitiker på ett tidigt stadium hade förstått att staden var på väg att bli storstad. Då, på 1960- och 70-talet, borde planeringen för innerstaden ha skett med mycket större insikt än vad som blev fallet.
Då hade man kunnat se till att Sysslomansgatan hade fått de gamla trähusen med butiker ersatta med nybyggen med butiker i gatuplanet. Kungsängsgatan kunde ha utvecklats till en affärsgata i sin förlängning och kanske hade Länsstyrelsen och Livsmedelsverket kunnat hitta andra tomter som inte låg i omedelbar närhet till stadskärnan. Man kunde också ha sett till att kvarteren runt Vaksala torg hade bebyggts med bostadshus med affärer i bottenvåningen. Stadskärnan kunde på det viset ha hållits samman med en utspridd handel också i
centrums periferi.
Varför blev det inte så? Dels beror det på att det fanns en önskan att inte sprida ut stadskärnan. Att staden skulle växa över sina bräddar föresvävade tydligen varken politiker eller planerare under den här avgörande perioden för 30-40 år sedan. Dels fanns det önskemål om bostäder nära stadens cent-
rum vilket förstås inte är fel i sig. Däremot borde man ha sett till att bostäder och handel hade blandats på ett bättre sätt än vad som skedde.
Vad kan man då göra åt det hela? Att låta allt ha sin obönhörliga gång vore sorgligt eftersom det skulle betyda att externhandeln kommer att breda ut sig ännu mer än vad som är fallet i dag. En sådan expansion för ju med sig att bilen fortsätter att vara ett högprioriterad i Uppsalahandeln vilket i sin tur medför att utsläppen av växthusgaser fortsätter att ligga på en hög nivå.
Det finns inte särskilt många byggbara ytor kvar i centrum eller i dess periferi. Men det finns ändå ett stadsnära område: den östra sidan av Svartbäcks-
gatan norr om järnvägen där i dag flera bensinmackar är belägna. Där skulle bostadshus med butiker i bottenvåningen kunna byggas. Och kanske finns det några outbyggda ytor kvar i det som nu heter Industristaden? Fler idéer, någon?