En butikssäljare i detaljhandeln tjänade 2010 23 800 kronor i månaden i genomsnitt och inklusive tillägg (SCB:s lönedatabas). Det var 1 500 kronor mer än en barnskötare eller ett vårdbiträde, och nästan 4 000 kronor mer än en städare. Försprånget uppkom bland annat genom två framgångsrika avtalsförhandlingar (2007 och 2010) där handeln fick större löneökningar än övriga. Med skattesänkningar på cirka 1 500 kronor under samma period inräknade kan man säga att den handelsanställde haft en relativt god privatekonomisk utveckling.
Fredagens hotande storstrejk i handeln handlar heller inte om att ”kunna betala räkningarna”, utan om jämställda löner. Kvinnodominerade yrken har generellt lägre lön än mansdominerade, vilket det finns alla skäl att ändra på. Att handeln används som murbräcka beror förstås på att det är där strejkvapnet finns. Vårdbiträden kan strejka i veckor utan att vare sig arbetsgivare eller tredje man påverkas nämnvärt.
Enligt Svenskt Näringsliv öppnar sig avgrunden om strejken bryter ut på fredagsmorgonen. Det är småföretagare med obefintliga marginaler som drabbas. Facket ser det mer som en senkommen revolt från den utslitna kassörskan mot handlaren som jäser i sin lyxbil. Och båda bilderna äger sin riktighet i den underutvecklade bransch som handeln faktiskt är.
Både fack och arbetsgivare har ett ansvar för att det är så svårt att skapa sig ett vettigt yrkesliv inom handeln. Det skiljer 2 000 kronor i månaden mellan de äldsta och de yngsta i branschen (SCB igen) och arbetsmiljön är helt anpassad efter 20–30-åringarna. Småföretagaren är beroende av dyr och okvalificerad arbetskraft, medan storhandlaren fortsätter att slita ut sina duktigaste medarbetare till en låg kostnad. Ändå handlar striden enbart om lönenivån.
”LO leker med elden”, sade Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström på onsdagen om strejkhotet. Men man kan lika gärna säga att Svensk Handels vd Dag Klackenberg lekte med elden när han i princip utan förhandlingar 2007 och 2010 tecknade guldkantade avtal med motparten. Då hade handeln sina bästa år någonsin. Nu tar det emot och medlemmarna får betala priset. Signalen om en konflikträdd arbetsgivare som har råd att betala har gått fram.
Det går definitivt att få mer i löneökning än industriavtalets 2,6 procent. Jämställda löner är också ett mycket bra argument som kan användas av lågbetalda barnskötare eller välutbildade lärare och sjuksköterskor. Handelsanställdas förbund och de som sympativarslar om strejk har inte särskilt många bra argument, men däremot möjlighet att effektivt strypa en verksamhet med miljardomsättning varje dag.
Medlarna fick på onsdagskvällen tillbaka parterna till förhandlingsbordet. Det är en ovan position för båda och mycket tyder på att strejken blir verklighet i morgon bitti.