Den 21 november 2003 drogs maskineriet i gång. Sveriges statsminister blev rädd för snyltare från öst i samband med EU-utvidgningen följande första maj och myntade begreppet "social turism".
Göran Persson framhöll att vi inte skulle vara "naiva". Eftersom medborgare i de nya EU-länderna kunde tjäna mer på att få barnbidrag från Sverige än vad en genomsnittlig månadslön i hemlandet gav skulle färjor och flyg över Östersjön fyllas med lycksökare som ville dränera den svenska välfärden.
Snabbt övergavs principen om likabehandling av EU-medborgare. Några - de befintliga EU-medborgarna - skulle behandlas mer lika än de andra när övergångsregler skulle stänga de svenska gränserna för polacker, balter och tjecker. Till och med moderaterna och folkpartiet hakade på och krävde specialregler, som visserligen var mindre dåliga än regeringens förslag men som ändå skickade samma bedrövliga signal till människorna i de nya medlemsländerna.
Lyckligtvis gick inget av förslagen igenom i riksdagen, trots migrationsminister Barbro Holmbergs förmaningar att de som var "naiva" nog att stå emot regeringen "tar på sig ett stort ansvar". Det var tydligt att regeringen fruktade en turiststorm.
I dag har statsministern anledning att i sitt tjänsterum på Rosenbad begrunda vad han sade den 21 november förra året och de processer detta uttalande satte i gång. För en knapp månad sedan visade en rapport från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) att inte en enda person från de potentiella "turistländerna" hade ansökt om svensk a-kassa. Inte en enda!
Och när Riksförsäkringsverket (RFV) har granskat utbetalningarna för bland annat barnbidrag och föräldrapenning fram till juni har de inte heller hittat något spår av att det har pågått en turistinvasion i Sverige. "Det finns inga tecken på det som kallas social turism", lyder klarspråket från RFV:s försäkringsspecialist Anders Lönnqvist.
Varje antydan om att det finns svenskar som överutnyttjar exempelvis sjukförsäkringen har mötts av kategoriskt tillbakavisande från regeringen. Men Göran Persson trodde uppenbarligen inte lika gott om de nya EU-medborgarna.
Rapporterna bekräftar det som för den klarsynte borde ha varit uppenbart redan tidigare. En ursäkt riktad till människorna i EU:s nyaste medlemsländer vore på sin plats.