Med 814 miljoner röstberättigade är Indien med god marginal världens största demokrati. Valet till parlamentets underhus har pågått i fem veckor och avslutades i måndags. Ingen ifrågasätter att valet genomförts i föredömligt god ordning.
Utgången motsvarade förutsägelserna, med råge. Det hittills regerande Kongresspartiet förlorade stort och det hindunationalistiska partiet BJP och dess ledare Narendra Modi får bilda ny regering. Valutslaget beskrivs som det tydligaste på 30 år.
Tidigare har varken Kongresspartiet eller något annat parti haft tillräckligt stöd för att ensamt få majoritet i underhuset. Valallianser och långvariga koalitionsförhandlingar efter valen har varit det normala. Men utslaget denna gång innebär både att BJP:s valallians vunnit stort och att BJP som parti på egen hand fått den majoritet som behövs för att bilda regering, även om den majoriteten tycks hänga på något enstaka mandat.
Kongresspartiet är sekulärt och har ett förflutet som anhängare av en socialistiskt präglad centralplanering. Men det var länge sedan. Kongresspartiets premiärminister och tidigare finansminister Manmohan Singh har varit ledande i arbetet för att öppna ekonomin mot omvärlden, med stora positiva effekter för tillväxt och ekonomisk utveckling. De senaste åren har dock utvecklingen stagnerat samtidigt som korruptionen grasserar, vilket förklarar mycket av valutgången.
BJP är marknadsinriktat men framför allt präglat av en extrem och militant form av hinduisk nationalism. Modi och många andra ledande medlemmar i partiet är också med i den paramilitära organisationen RSS som har påtagliga likheter med den europeiska fascismen. Som guvernör i delstaten Gujarat har Modi presiderat över en period av stark ekonomisk tillväxt, men hans roll i samband med kravallerna mellan hinduer och muslimer 2002 är oklar och föranledde både Storbritannien och USA att utfärda inreseförbud för honom.
Antingen satsar Modi som premiärminister på tillväxtpolitik och undviker att frammana eller exploatera konflikter mellan hinduer och andra religiösa grupper. Eller också gör han inte det. Oron för att den hindunationalistiska dagordningen ska visa sig viktigare är stor på många håll.
Ett uppmuntrande inslag i indisk politik de senaste åren har varit det nybildade ”antikorruptionspartiet” Aam Adami Party, AAP. Dess uppkomst speglar en sund leda hos stora väljargrupper med politiker som mest ser till sina egna intressen. Partiprogrammet innehåller både sekularism, ekonomiska liberaliseringar och reformer inom skola och sjukvård. Men någon roll i den nationella politiken tycks AAP ännu inte få.
En regering med klar egen majoritet kan vara bra för Indien. Men det är oroande att det är BJP som har fått en så stark ställning.