Underlätta klassresor

Foto: FREDRIK SANDBERG / SCANPIX

Uppsala2013-08-24 00:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.

Valrörelsen har smygstartat. I torsdagens riksdagsdebatt om ojämlikheten i Sverige gav partierna smakprov på vad som komma skall under kampanjerna.

Vänsterpartiet tvekar inte att måla upp bilden av en välfärd i fritt fall. Nedmonteringar, arbetslösa och sjuka som förpassas till fattigdom och barn som kommer växa upp i ett allt gråare Sverige. Vänsterpartiet attackerar alliansregeringen för att endast gynna rika och straffa fattiga. Med straff menar vänstern sänkta skatter och mer pengar i plånboken för låg- och medelinkomsttagare.

”Vi har nått en anständighetens gräns.” sa Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ulla Andersson i gårdagens riksdagsdebatt om den ökade ojämlikheten. ”Barnen växer upp i ett samhälle där klyftorna har ökat och fortsätter att öka. Skillnaderna i livschanser är stora.” menade Socialdemokraternas Ylva Johansson. I vänsterns verklighetsbeskrivning råder det stora klyftor mellan rika och fattiga. Att det fortfarande råder en sammanpressad lönestruktur i Sverige verkar ha gått dem förbi.

De borgerliga partierna ifrågasatte vänsterns skräckscenarier och att ojämlikheten ökat. Enligt OECD så har Sverige klarat sig bra under den ekonomiska krisen. När andra länder blivit fattiga så har Sverige blivit rikare. De disponibla inkomsterna har ökat, jämfört med övriga länder svarade Folkpartiets Carl B Hamilton i talarstolen.

Den OECD-rapport som Vänsterpartiet och Socialdemokraterna hänvisar till visar att inkomsterna för medel- och höginkomsttagare ökat. Men att låginkomsttagare fått det sämre stämmer inte. Det anmärkningsvärda är att den största förändringen skedde under den socialdemokratiska regeringen 1995 och 2006, med stöd av Vänsterpartiet. Då ökade inkomstskillnaderna som mest.

Och så brukar det låta nu för tiden i den fördelningspolitiska debatten. Vänster och höger bråkar om siffror och om vilka mått som ska användas för att mäta fattigdom.

Kanske kan socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) bidra till att vända debatten. På DN Debatt (22/8) skriver socialförsäkringsministern om vikten av social rörlighet. Kristersson vill se fler klassresor som ska inspirera oss. Tankarna går till den amerikanska drömmen och berättelser om hur människor med inget kapital alls lyckats ta sig till toppen.

Svensk fördelningspolitik är ett viktigt instrument för att skapa lika möjligheter för alla medborgare, oavsett socioekonomisk bakgrund, att nå sina livsmål. Sverige är ett jämlikt land, men det betyder inte att allt är frid och fröjd. Det finns problem, om än inte av det slag som beskrivs i den enklare retoriken.

Den svenska skolan blir allt sämre med likvärdig utbildning och social spridning i klasserna. Tidigare i sommar rapporterade även Sveriges Radio (2/8) att utbildningsnivån går i arv. Av barnen till föräldrar utan gymnasiekompetens läser endast en femtedel vidare på högskolan. För att möjliggöra klassresor uppåt krävs det en skola som på ett tidigt stadium stimulerar och uppmuntrar studiemotivationen hos barn utan studievana i sina hem.

Och vill man se ökad social rörlighet behövs naturligtvis fungerande socialförsäkringar. En god a-kassa och sjukförsäkringar är ett måste för att stödja människor som hamnat i arbetslöshet eller blivit sjuka. Det måste finnas ett socialt skyddsnät i tider av svåra omställningar för individen.

Den svenska välfärden har bidragit till många klassresor genom åren. Den amerikanska drömmen är högst levande i det svenska samhället. Men politiken måste ständigt se till att underlätta klassresorna.

Läs mer om