Ledarsidan har missförstått diskussionen om polismetodutredningens förslag och datalagringsdirektivet (UNT 29/10).
Datalagringsdirektivet innehåller regler om vilken trafikdata som ska lagras, till exempel vem som ringer vem. Det har jag och Centerpartiet motarbetat från första början på grund av integritetsskäl.
Hur polisen ska få tillgång till uppgifterna regleras dock inte i själva direktivet, utan av nationell lagstiftning. Polisen kan i dag inte få ut trafikdata för mindre grova brott än de som har sex månaders fängelse som läg
sta påföljd, till exempel grov misshandel och rån.
Dessa gränser föreslås inte förändras. Påståendet att jag vill förändra gränsen så att polisen ska få ut uppgifter om till exempel vem som har kontaktat vem för alla brott är felaktigt. Något sådant förslag har aldrig lagts fram vad jag vet.
Det förslag som jag tror att UNT menar är när abonnentuppgifter ska få lämnas ut till polisen. Redan i dag är det olika regler som gäller för de mer integritetskänsliga trafikdatauppgifterna kring vem som kontaktat vem och de mindre integritetskänsliga abonnentuppgifterna som vem som har vilket telefonnummer och vilken IP-adress.
Polisen kan i dagsläget dock inte få ut abonnentuppgifter för att utreda den allt vanligare nätbrottsligheten som till exempel sexuella ofredanden. Polismetodutredningen har därför föreslagit en förändring. Detta ställer jag mig bakom eftersom jag anser att det är viktigt att polisen ska kunna utreda denna typ av brott.
Johan Linander
vice ordförande (C) i riksdagens justitieutskott
SVAR:
Det är så klart aldrig bra med sammanblandningar som kan leda till missförstånd. Vi tackar därför Johan Linander för hans sakupplysningar kringt datalagringsdirektivet och polismetodutredningen. Men ingenting av det som Linander framför ändrar grundproblemet: den personliga integriteten kringskärs steg för steg, ständigt med hänvisning till goda syften, ofta brottsbekämpning. Och denna utveckling kommer UNT:s ledarsida fortsätta att kritisera.
Red av UNT