Uppsala kommun har en verksamhet som vuxit lavinartat under decenniernas lopp. För 50 år sedan var kommunens uppgifter noga definierade och begränsade, i dag ryms så oändligt mycket mer. Det betyder också att den kommunala verksamheten ständigt är satt under luppen och ifrågasatt. Det är inte bara de olika majoritetsförhållandena som påverkar utformningen och utvecklingen av verksamheten. Också de ekonomiska realiteterna styr i dag mer än någonsin. Det som för ett decennium var en självklar kommunal uppgift kan i dag vara helt försvunnen eller överlåten åt någon annan aktör, ofta något privat företag.
Synen på vad som absolut ska vara kommunalt drivet växlar med majoriteten. Men erfarenheten kan också komma att styra. Det är knappast kontroversiellt längre att det är kommunen själv som driver kollektivtrafiken tillsammans med de andra kommunerna i länet.
Och likaväl som det finns områden som bättre kan drivas av någon annan än kommunen finns det också vissa områden som inte kan vara något annat än kommunala. Vissa uppgifter måste en kommun ansvara för. Var skärningspunkten går mellan den avgångna rödgröna majoriteten och den tillträdda borgerliga är svår att säga så här långt men förmodligen kommer friskolorna att kunna utvecklas mer den närmaste mandatperioden.
En verksamhet som bedrivs av såväl kommunens egna som av andra vårdgivare är äldreomsorgen. När missförhållanden uppdagas brukar det av slentrian heta att de privata, kapitalistiska intressena gör att äldrevården blir sämre än den kommunala. Så är det självfallet inte. Den kommunala är varken bättre eller sämre än den privata. Skillnaden är om de som lägger anbud har gjort en realistisk bedömning av bemanningen eller inte.
Däremot förefaller det ibland lättare för privatanställda att få sätta sin prägel på verksamheten. Dock var det intressant att se hur kreativiteten blomstrade hos de kommunala utställarna på mässan. Inom äldreomsorgen pågår t ex en föga känd service till de äldre som behöver hjälp på traven att minnas. Särskilda minneslådor skickas runt till äldreboendena, lådor innehållande gamla ting med allt från korsetter till verktyg och gamla tidningar som Husmodern, allt för att stimulera de gamla att komma ihåg.
Och i Gottsunda pågår ständiga försök att förbättra miljön. Fritids- och naturkontoret har upprättat en så kallad sociotopkarta där intervjuade Gottsundabor har fått bedöma sin stadsdel utifrån vissa kriterier. Somliga stråk bedöms som otrygga, andra som
lämpliga att ha utflykter i medan andra åter är attraktiva samlingsplatser. Sociotopkartan skulle kunna användas av såväl kommunala som privata, ideella eller kooperativa aktörer för att förbättra en stadsdel så att den motsvarar invånarnas önskemål bättre.
kersti.kollberg@telia.com