Barn till fattiga har sämre betyg. Den rubriken överst på första sidan i UNT kunde barn läsa när de stod i kassakön för att betala sitt lördagsgodis den 18 oktober 2003. Om några år kan de i stället läsa: Uppsalas alla barn är goda läsare.
Bakom den första rubriken ligger en analys av sambandet mellan elevernas bakgrund och deras skolresultat/betyg som Uppsala genomfört.
Analysen har gjorts för att pengarna ska gå dit där de gör mest nytta och därmed bidra till att skapa bättre framtidsutsikter för alla barn. Den andra rubriken bygger på medvetna prioriteringar och ett omfattande utvecklingsarbete.
Sociala skillnader viktiga
Precis som Skolverket rapporterade den 1 oktober har sociala skillnader betydelse för elevernas resultat. Rapporten bekräftar det vi ser: Det är inte utländsk bakgrund som spelar roll för resultaten utan hur barnen lever sitt liv i Sverige - om familjen kommit in i samhället eller inte.
Forskning visar att mer resurser har störst effekt i skolor där barnen kommer från socialt utsatta områden. Därför styrs 13 procent av pengarna till Uppsalas skolor, utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund.
Om alla barn ska uppnå skolans mål beror det inte bara på pengarna. Det beror minst lika mycket på vad man gör av dem. Det handlar om hur elever och lärare använder sin tid, förväntningar från de vuxna och barnen själva om vad de kan klara, på attityder, ledarskap och inte minst arbetssätt och organisation.
Fokus på läsning
Eftersom läsförmågan är helt avgörande för skolframgångarna sätter Uppsala kommun fokus på detta i mål, uppdrag, kvalitetsredovisningar, utvärderingar, kompetensutveckling, språkprojekt och i synnerhet i utvecklingsarbetet på många förskolor och skolor.
I dagarna presenterade Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och skrivprocesser, en bild av hur elevernas läs- och skrivutveckling stöds de första skolåren i Uppsalas skolor. Den visar att forskningsresultat om behovet av att göra barnen medvetna om ljuden i orden, slagit igenom i många skolors läsförberedelser. Likaså är man på de flesta skolorna inte bunden av en metod utan arbetar på bred front.
Däremot är det inte lika många skolor som uppger att de arbetar systematiskt med att skapa mening för barnen att kunna läsa. Det vill säga hjälper barnen att förstå varför de ska lära sig knäcka koden och vad de kan använda det till. Dock finns insikten, även i förskolans verksamhet. I dag är det inte en apelsin som symboliserar barnets klädkrok utan redan tvååringar får lära sig att det är meningsfullt att känna igen sitt namn i skrift.
Dagens forskning lyfter fram betydelsen av att barnen behöver uppleva att läsning är meningsfull för att de ska rikta sina ansträngningar mot att lära sig läsa. Ett rikt ordförråd, att våga ta plats i ett samtal och kunna resonera om en text har också visat sig vara avgörande förmågor för att bli en god läsare. Många barn har inte tillräckligt av dessa förmågor med sig till skolan. De blir förlorare i en skola som tar detta för givet och koncentrerar sig på att eleverna ska knäcka läskoden.
Med den nya bredare synen på läsinlärning vet vi bättre varför en del barn blivit förlorare i skolan och därmed vad som krävs av skolan för att alla ska få en chans att lyckas.
Krav på kreativitet
Det krävs stor kreativitet och en på många sätt väl genomtänkt verksamhet. Fler förmågor behöver tränas mer och det behöver ske i ett för barnen meningsfullt sammanhang.
Denna mångfasetterade och välstrukturerade verksamhet ställer mycket höga krav på utveckling av skolan, ett säkert både svårt men också roligt och tillfredsställande utvecklingsarbete. Många framgångsrika arbetssätt och projekt lever hos enskilda lärare, arbetslag, skolor och stadsdelar.
Med väl genomarbetade analyser av vad varje skola finner att de behöver utveckla och ett rikligt tagande och givande mellan pedagogerna bör alla skolor i alla aspekter kunna skaffa sig framgångsrika sätt att arbeta. Detta krävs om alla barn ska bli goda läsare. Det ska inte vara ett lotteri om barnen får en chans, det är en rättighet för alla barn att lyckas i skolan.
När vi nått dit kan Upsala Nya Tidning sätta en betydligt mer sensationell rubrik: Uppsalas alla barn är goda läsare.
Ann-Christine Johansson skolchef, sydvästra Uppsala, Uppsala vård och bildning Lars Romanus skolchef, Nordöstra Uppsala, Uppsala vård och bildning Boel Vallgårda utvärderingsansvarig, barn-, ungdom- och arbetsmarknadskontoret UNT 1/11 2004