Visst finns Stadsträdgården men annars är det ont om större parker.
Dock har Uppsala en klenod i staden som andra saknar — Stadsskogen. Mitt in på stadens knutar finns en riktig skog som visserligen har sina parkliknande inslag men som till största delen är en riktigt vild skog. Det är en folkets
och stadens skog står det i en folder utgiven av Uppsala kommun 2003 och det kanske stämmer. Stadens skog är det eftersom det är kommunal mark och folkets — ja visst används den av alla och envar, till motion, kommunikation, njutning, svampplockning, bärplockning, fågelskådning, skidåkning, strövtåg, kanske till och med övernattning under bar himmel. Står man mitt inne i skogen och stadens brus för en kort stund försvinner i skogens sus kan man låtsas att man är ute i den rena vildmarken.
På söndag arrangerar Stadsskogens vänner, Helga Trefaldighets församling och Uppsala kommun Stadsskogens dag. Det kan nog behövas en sådan dag eftersom Stadsskogen inte med någon självklarhet
är fredad i kommunen. Skogen ska förhoppningsvis inom kort bli naturreservat, men det är ingen garanti för att den kommer att lämnas i fred.Det finns bl a tankar om att bygga i en del av den södra delen av Stadsskogen och en del av Gläntan har fått ge plats för ett bostadskomplex.
Ett annat hot mot Stadsskogens framtid är idéerna om en trafiktunnel under skogen. Fortfarande tycks det leka en del planerare i hågen att lösa Uppsalas genomfartsproblem genom att en tunnel dras från Karlsroområdet mot sydost. Genomförs det projektet krävs dels avsevärda ytor för ned- respektive uppfarterna i tunneln, dels ventilationsrör på ett antal platser i skogen.
Visst kräver Uppsalas kommande expansion att nya ytor tas i anspråk. De 250 000 invånare som Uppsala beräknas hysa om tio tjugo år måste självfallet bo någonstans. En förtätning av stadskärnan har nu pågått några år och ytterligare förtätning sker. Sedan måste det dock bli stopp. Stadskärnan tål inte hur mycket bostäder som helst om dess karaktär ska kunna behållas.
Och fortsätter man att nagga av Stadsskogens kanter kommer den unika skogen mitt i staden inte att vara en unik skog länge till. Ett stycke här och ett stycke där som försvinner för olika angelägna ändamål decimerar skogen.
Det är därför nödvändigt att utnyttja den potential som finns i hela kommunen för utbyggnaden. I första hand bör de kommundelar som ligger väl till från kollektivtrafiksynpunkt bebyggas eftersom Uppsala år 2030 knappast kan bygga sina kommunikationer på
privatbilismen utan på miljövänliga kollektiva trafiksystem, företrädesvis spårtrafik. Så kan Uppsala utvecklas utan att drabbas av trafikinfarkt.
Kersti Kollberg | Ledarskribent