Uppsalakrönika: Hur mycket får kulturen kosta för kommunen?
Ingen kan påstå något annat än att Uppsala har en klar kulturell identitet. Här finns stadsbibliotek och universitetsbibliotek, här finns konstskatter och ett rikt musikliv. Och glöm inte bort att Uppsala är en klassisk filmstad. Men vem betalar för allt?
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Uppräkningen av kulturevenemang i Uppsala kommun är oändligt många. Det är inte heller någon tvekan om att Uppsalas kulturutbud har en stark dragningskraft inte minst inom den internationella turismen.
Aktörerna på arenan är också glädjande många. Kyrkan har ju under seklernas stått för den kulturella infrastrukturen, inte minst vad gäller musiken. Uppsalas kyrkor har alltid fått tjäna som konsertlokaler. Under det senaste århundradet har också frikyrkorna bidragit till musikutbudet.
Uppsala universitets betydelse för kulturen i Uppsala kan inte nog understrykas inte minst för musiken och konsten. Det akademiska kapellet med director musices, studentsången, de stora körerna Allmänna sången och OD, nationskörerna har alla bidragit till Uppsalas identitet.
Biblioteken har mera varit en kommunal angelägenhet även om naturligtvis universitetsbiblioteket intar en central plats upp på åsen där Karl XIV Johan tyckte att det skulle ligga strategiskt. Och teatern? Studentspexen i all ära men Stadsteatern har ju varit en kommunal angelägenhet som Uppsala under många år delade med Gävle.
På sätt och vis kan man säga att Uppsala kommun och Uppsalaborna stundtals åkt snålskjuts på andra kulturaktörer. Kommunen har vant sig vid att "någon annan" svarar för stora delar av kulturutbudet medan kommunen ägnat sig åt andra
verksamheter.
Det visar sig i de kommunala satsningarna på kultur. Tittar vi först på de rent fysiska uttrycken för detta är det ovedersägligt att kommunen satsar på sitt stadsbibliotek. Det är ett riktigt stadsbibliotek, byggt för sitt ändamål och dessutom vackert. Stadsteatern däremot är trots långt utredande inrymt i ett till arkitekturen tämligen ointressant Folkets hus. Kommunen ansåg sig inte ha råd att bygga en särskild teaterbyggnad. Halvmesyren fick duga så länge. Konstmuseet är för närvarande inrymt i en av Slottets flyglar. Obekvämt beläget anser en del och föreslår en mer centralt belägen byggnad, avsedd just för konst.
Och musiken ... Den är inte husvill men spelas överallt i aulor, kyrkor och gamla gymnastiksalar. Däremot inte i ett för ändamålet avsett konserthus. Att "någon annan" anses betala för kulturen märks i de kommunala anslagen för kultur. Uppsala ligger under genomsnittet och avsevärt lägre än de största kommunerna i landet. År 2002 lade kommunerna i genomsnitt 856 kronor per invånare på kultur medan Uppsala betalade 703 kronor. Bygger Uppsala Musikens hus skulle kommunens kostnad för kultur ungefär nå upp till genomsnittet för landet ...
Visst handlar debatten om Musikens hus och kommunens kostnader för detta om prioriteringar av kommunala utgifter men också om viljan att satsa för att på sikt uppnå en större välfärd och ett större välbefinnande hos kommuninvånarna.
Kulturverksamhet har kanske hittills setts som fria nyttigheter, som just "någon annan" betalar för men det räcker ju inte för en kommun med siktet inställt på att ligga i täten.
Vill Uppsala fortsätta vara en attraktiv kommun, inte bara för turister utan också för företag och människor som vill driva staden framåt, måste mera pengar satsas på kultur.