Trots att alla tre har direkt inverkan på Uppsala kommuns utbyggnad har man valt att dela upp planerna över tiden. Översiktsplanen klubbades 2002, trafikplanen kanske slås fast i år och när översiktsplanen för hela kommunen ska fastställas är oklart.
Det är högst otillfredsställande eftersom Uppsalas struktur är sådan att stadskärnan och ytterområdena är intimt förbundna med varandra — genom trafiken. Således borde utbyggnad och trafikplanering ha skett för hela kommunen
samtidigt.
Rent konkret får de osynkrona pla
Förtätningen hade ett trafikstrategiskt syfte. Om staden blev mer tätbefolkad skulle behovet av privatbilism minska, var tanken. Människor skulle välja att gå eller cykla i den täta stadskärnan.
Det är nog korrekt i viss utsträckning men håller inte hela vägen. Gamla människor med begränsad rörlighet vill nog inte gå in till stadskärnan från Fyrisvall. Och småbarnsfamiljer med bostad på Kungsängen har säkert bil och föredrar kanske att ta den till förskolan, jobbet eller till Fyrishov. Väl utbyggd och attraktiv kollektivtrafik kommer Uppsala aldrig ifrån.
Andra förändringar i stadsbilden påverkar också trafikströmmarna, t ex de nya universitetslokaler som byggs på de hittills obebyggda ytorna i kvarteret Blåsenhus, nedanför Slottet. Självklart kommer trafiken att öka till området, även om det finns flera busslinjer som tangerar Blåsenhus.
Andra förändringar som i trafikplanen anges som provisorier kommer att påverka stadsbilden mer än det mesta. Det gäller t ex den bro över Fyrisån som ska byggas för att lösa de trafikproblem som uppförandet av Resecentrum för med sig.
Bron är bara den ett störande inslag men den väg som ska dras genom Stadsträdgården bryter sönder den gröna lungan. Och, som sagt, vem tror att denna mot Uppsalamiljön fientliga lösning bara blir ett provisorium?
Det var länge sedan Uppsala var en småstad och generalplaner och många andra planer har ju upprättats under de senaste 30—40 åren. Kommunen borde alltså ha haft rutin för att planera bättre för den gigantiska utbyggnaden till en kvartsmiljonstad som väntas de närmaste decennierna.
Man ska självfallet inte sätta all tilltro till minutiös planering men en sådan måste finnas om inte Uppsalas utveckling ska bli kaotisk. Med den tredelade planeringen är risken stor för just kaos.
Man borde ha följt Sickan i Jönssonligan och hållit sig till en plan.
Kersti Kollberg
Ledarskribent
Ledarskribent