Fem kommunala tjänstemän har, som UNT rapporterat, under tjugo års tid upplåtit felaktiga arrende- och hyresavtal, både till anhöriga och till andra personer. Kommunen har på detta sätt gått miste om flera miljoner kronor. Två av tjänstemännen har avskedats. Tre har avstängts från arbetet.
Härvan upptäcktes vid en genomgång av kommunens anläggningsregister och avtal. Polisanmälan är gjord och utredningen fortsätter. Ingenting tydde i går på att några politiker varit inblandade. Men kommunstyrelsens ordförande Fredrik Ahlstedt (M) erkände utan omsvep vid gårdagens presskonferens att rutinerna och kontrollmekanismerna brister.
Detaljerna lär snart bli kända. Då kan man också bedöma om några särskilda åtgärder krävs inom kommunen utöver de som redan vidtagits mot de fem personerna. Men korruption är inte ett problem som är begränsat till den ena eller andra kommunen – vare sig det är fråga om Göteborg, Gävle, Staffanstorp eller Uppsala. Det handlar om ett stort och allvarligt problem som kräver genomtänkta åtgärder också på det nationella planet.
På den statliga nivån är korruptionen i Sverige sannolikt ganska liten. Men inom den statliga förvaltningen finns också en striktare reglering och, sedan 2003, också en ordning med en oberoende Riksrevision som verkar på riksdagens uppdrag. Men i kommunerna är, som förra chefen för Riksrevisionsverket Inga-Britt Ahlenius konstaterade i en serie artiklar i Dagens Nyheter i somras, spärrarna mot korruption i olika former väsentligt svagare. En provkarta på vad dessa brister kan leda till finns i betänkandet Tillitens gränser, om den så kallade Göteborgshärvan, som lades fram i våras.
Den kommunala verksamheten har vuxit fram ur ett lekmannavälde. Kommunerna var från början små och hade inga anställda. De förtroendevalda skötte allt under den insyn som var möjlig i det lokala samhället. Och kommunallagen utgår än i dag från denna ursprungliga ordning, trots att landets kommuner numera svarar för två tredjedelar av den offentliga verksamheten, har över en miljon anställda och sammanlagt driver kring 2000 bolag. Politikerna kan, som i Uppsala, avskeda tjänstemän som missbrukat förtroendet men granskas själva av förtroendevalda, alltså politiskt tillsatta, kommunrevisorer.
Den ordningen kan med fog ifrågasättas. Kommissionen som granskade Göteborgshärvan föreslog att staden själv skulle aktualisera frågan om en lagändring för att få till stånd en oberoende professionell revision. Kommunpolitiker brukar slå ifrån sig sådana tankar. Men det är riksdagen och inte kommunerna som stiftar lag. En reviderad revision borde kunna få stöd på båda sidor om blockgränsen.