År 1994 föddes 112 257 barn i Sverige. En god del av dessa rusade i onsdags ut från sin gymnasieskola för sista gången och tar i dag sina första steg på vägen mot vuxenlivet. Cirka en tredjedel kommer att gå direkt till högskolestudier i höst, för de övriga väntar en tuff kamp för att få sitt första jobb. Alltför tuff, enligt en ofta förekommande rapportering om ”den galopperande ungdomsarbetslösheten”.
Men fullt så illa är det inte. Bara det faktum att man har gymnasieexamen gör att en ljusnande framtid är att vänta. Den officiella ungdomsarbetslösheten på 27 procent är för det första inte relevant för gruppen 20–24-åringar, där den ligger klart under 20 procent. Den högre siffran beror på att gymnasieungdomar, 15–19 år, som söker helg- eller feriearbete också ingår i ”arbetskraften”. Att den ligger lägre i andra länder, till exempel i Tyskland, beror på att man där har ett omfattande lärlingssystem som gör att betydligt fler gymnasieungdomar räknas som sysselsatta.
Den nybakade studenten kommer att få vänta något på det första jobbet, den genomsnittliga tiden som arbetslös är 15–16 veckor. Sedan följer fler korta perioder av arbetslöshet, varvat med olika arbeten. Det första jobbet är sannolikt en tillfällig anställning, cirka 75 procent av de unga kommer den vägen in på arbetsmarknaden. Men det är också troligt att det snart blir fast anställning. Flödet till fasta jobb är stabilt och andelen fast anställda unga har inte minskat på senare år, trots att rapporteringen ibland kan ge ett annat intryck.
I Sverige fastnar alltså få unga i långtidsarbetslöshet, cirka 20 procent av de arbetslösa har varit utan jobb i mer än sex månader. Också detta är betydligt lägre än i Tyskland, Storbritannien med flera länder.
”Jag är rädd för att vi svartmålar arbetsmarknaden så att unga får bilden av att det inte är någon mening för dem att gå gymnasiet eller utbilda sig”, säger Tord Strannefors, analyschef på Arbetsförmedlingen. Enligt Strannefors är gymnasieutbildning den bästa boten mot arbetslöshet. Nästan var tredje arbetslös svensk saknar gymnasieexamen.
Ledande politiker måste bli tydligare med att åtgärder som skattesubventioner eller S-förslaget om tremånadersgaranti i första hand riktar sig till ungdomar som står långt från arbetsmarknaden. Tal om massarbetslöshet bland unga genererar i sig fler gymnasieavhopp och riskerar att öka utanförskapet ytterligare för de som går utan sysselsättning.
Vi får inte glömma att ungdomsarbetslösheten är ett stort problem som kräver ett batteri av åtgärder. Men vi får heller inte glömma de nya studenterna som kanske söker någon av de 14 000 lediga jobb som anmäldes till Arbetsförmedlingen i förra veckan. En värld av möjligheter väntar på dem som firade i onsdags. Så ska det vara och så är det också.