Resultatet av undersökningen visar genomgående att Sveriges ledande position som it-nation snart kan vara ett minne blott. Sju av tio it-medarbetare är skeptiska till framtiden för branschen i landet. Lika många menar att det saknas någon som driver it-utvecklingen framåt i Sverige.
Mari-Ann Krantz, ordförande för fackförbundet Sif, presenterade i går rapporten på Dagens Nyheters debattsida och kritiken mot regeringens politik på området måste betraktas som hård. Enligt Sif-ordföranden är tre faktorer avgörande för Sveriges framtida position.
För det första måste Sverige ha tillgång till kvalificerad kompetens. För det andra krävs en förmåga att skapa ett innovativt företagsklimat. För det tredje krävs styrka i det politiska ledarskapet.
Analysen är slående eftersom den på ett skrämmande sätt visar hur den socialdemokratiska utbildningspolitiken misslyckats och vilka konsekvenser detta misslyckande kommer att få.
Globaliseringen ställer nya och tuffa krav på Sverige. Sverige är inte, och vill inte heller bli, ett låglöneland. Detta innebär att tillgången på spetskompetens är avgörande för hur Sverige kommer att klara den globala konkurrensen. Eftersom Sverige inte kan locka företag med låga löner, måste vi helt enkelt se till att vår dyra arbetskraft är värd priset.
Utbildningspolitiken är därmed den mest avgörande faktorn för om Sverige kommer att klara globaliseringens krav.
Sverige måste få en skola för alla. Att kräva en skola som utgår från elevens egna förutsättningar och behov innebär inte bara att ge extra stöd till elever som behöver mer tid. Det innebär också att klara av att stimulera kunskapsutvecklingen hos elever som har lätt att lära. Den socialdemokratiska utbildningspolitiken har inte levt upp till något av dessa krav.
Studier visar att svenska elever tappar kunskap jämfört med elever i andra länder och då främst i naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Detta är självfallet mycket oroväckande, eftersom Sveriges försörjning och välfärd i stor utsträckning är beroende av teknologiföretag — och varför skulle företag betala höga löner för dåliga tjänster?
Socialdemokraterna verkar inte inse att det de fnysande brukar kalla för elitskola är en förutsättning för den välfärdspolitik regeringen vill driva.
Den svenska självgodheten när det gäller utbildningssystemet kan få förödande konsekvenser för landets framtid. Regeringen måste se till att svenska akademiker på ett bättre sätt rustas för konkurrensen med akademiker från andra länder.
Regeringens politik vad gäller högre utbildning är också ett problem, eftersom den snarare inriktas på massproduktion än spetskompetens. I stället för att satsa mer på forskning ställer regeringen upp kravet att hälften av alla svenskar ska ha studerat på högskola eller universitet. Ett mål som är uppnått när hälften av svenskarna läst fem poäng i något högskoleämne gör inte Sverige till ett attraktivt land för företag.
Det är viktigt att minnas att det inte är globaliseringen i sig som försvårar Sveriges förutsättningar att klara av globaliseringen, utan snarare regeringens oförmåga att anpassa sin politik till samhällsutvecklingen.