Allt sker utan någon som helst insyn, vare sig för medborgarna eller dess representanter i riksdagen. Man får inte se vilka krav regeringen ställer på en viss chef. Man får inte i efterhand ta del av dokument eller se motiveringar till varför någon valdes och andra ratades. Man får inte ens alltid veta att tjänsten är ledig (även om det ofta går att gissa).
Enligt Regeringsformen, vår viktigaste grundlag, är det bara två faktorer som ska beaktas när statliga chefer utses. Den ena är förtjänst. Den andra skicklighet.
Rapport har förtjänstfullt granskat den politiska utnämningsmakten och kan visa att av de före detta politiker som sitter på statliga chefsstolar är 58 procent socialdemokrater. Siffran kan jämföras med att socialdemokraterna fick knappt 40 procent av rösterna i senaste riksdagsvalet. Beror överrepresentationen på att socialdemokrater besitter större "förtjänst och skicklighet" än andra politiker?
Knappast. "Regeringen rekryterar naturligtvis ur den krets som finns," säger kommunminister Sven-Erik Österberg, och erkänner indirekt att man främst söker talanger inom de egna leden.
Den borgerliga alliansen har med rätta kritiserat socialdemokraternas maktarrogans och slutna utnämningsprocess. Men det är samtidigt inte förvånande att en sittande regering inte vill släppa ifrån sig ett betydelsefullt maktinstrument.
Desto viktigare att alliansen presenterar ett konkret förslag på hur utnämningsmakten kommer att öppnas för insyn vid ett maktskifte. Det är inte en jämnare fördelning bland de partipolitiska utnämningarna Sverige behöver — utan ett förfarande som stärker förtroendet för våra myndigheter och myndighetschefer.