Vad händer om ... vi inser hur mycket vi egentligen betalar i skatt?
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Men varför skulle skatterna vara en stor fråga? Att Sverige har ett av världens högsta skattetryck påpekas regelbundet, men det är inte alltid lätt att lista ut det när lönebeskedet dimper ner i brevlådan.
För en Uppsalabo med en månadsinkomst på 20 000 kronor dras, till synes, enbart 4881 kronor i skatt - mindre än 25 procent. Samtidigt som skattetrycket är ungefär det dubbla? Men en vanlig löntagare betalar mer än bara inkomstskatt - de andra skatterna syns bara inte.
Förutom inkomstskatt försvinner delar av det vi tjänar i väg till arbetsgivaravgifter, moms och en rad punktskatter. Redan innan Uppsalabon med 20 000 kronor i månadslön får sina pengar har arbetsgivaren betalat arbetsgivaravgifter på dryga 10 000 kronor, men det syns inte på lönebeskedet. Och en del av detta är en renodlad löneskatt, kallad allmän löneavgift.
Innan vår löntagare har fått ut sina dryga 15 000 kronor har alltså redan hälften försvunnit och ovanpå detta skattar hon ytterligare varje gång hon handlar eller tankar bilen. Helt plötsligt ter sig ett skattetryck närmare 50 procent inte lika oförklarligt.
Ju högre upp i inkomstskalan man rör sig, desto mer försvinner i skatt. Den som utöver kommunalskatt även betalar stats- och värnskatt får endast behålla en tredjedel av lönesumman efter att samtliga skatter och avgifter har betalats.
De senaste årens tillväxttakt och regeringens sänkningar av inkomstskatten har visserligen sänkt skattetrycket något - det ligger inte längre över 50 procent som under stora delar av 80-talet och slutet av 90-talet - men Sverige toppar fortfarande den internationella skattestatistiken. Det har dock inte alltid varit så.
För 40 år sedan var det svenska skattetrycket fullt jämförbart med andra industriländers, ofta lägre. Därefter följde en kraftig expansion av de offentliga utgifterna finansierad med ständigt höjda skatter. Men det är bara vissa skatter som rakat i höjden: sedan 1960 har skattetrycket ökat med 20 procentenheter, men de synliga skatterna med bara 5 procentenheter.
Om höjda synliga inkomstskatter stått för hela ökningen av skattetrycket hade svensken knappast accepterat högskattesamhället utan knot. Men eftersom det höga skattetrycket aldrig blir synligt förblir det en abstraktion. Och vilka ställer sig på barrikaderna för en abstraktions skull?
Men spelar det någon roll då, det höga skattetrycket? Tillväxt har vi ju ändå, välståndet är hyfsat och den offentliga sektorn fungerar någorlunda. Ja, är det enkla svaret, det spelar roll. Det finns ett egenvärde i att medborgarna får behålla så stor andel av sina inkomster som möjligt.
För varje krona extra i plånboken minskar beroendet av det offentliga och möjligheten att göra livsval efter eget huvud ökar. Att ett lägre skattetryck, särskilt då skatter på arbete, kan leda till en högre tillväxt är inte alltid huvudsaken. Skatte- och välfärdssystem vilar på andra principer än snöda ekonomiska kalkyler.
Svenskens ointresse för skattefrågor är inte en mentalitetsfråga. Om skattebetalarna verkligen var medvetna om hur mycket de betalar i skatt då skulle skattefrågan bli viktigare.
Det är ingen slump att det är den dolda beskattningen som ökat mest de senaste decennierna. Kanske är det dags för en ny skattereform, men utan att för den skull förändra skattesatserna. Att redan på lönebeskedet informera om hur mycket som egentligen betalas i skatt och avgifter, skulle ge nog så stora resultat.