LEDARE: Vad har vi råd med?

Att en majoritet av LO:s medlemmar, inklusive många socialdemokrater, enligt en färsk undersökning ogillar att facket finansierar socialdemokratin är inget som stör det fackligt-politiska maktkombinat som anger tonen inom såväl facket som partiet — och därmed också landet.
- Jag bygger Sverige, är temat på den annonskampanj som just nu pågår. Ett antal välstajlade personer — Hans, Ulla, Lars, Kicki, Charlotte och, som invandraralibi, Ditas och Ricky. De ser alla vanliga och sympatiska ut, hedervärda medborgare som bygger landet och, förstår man, efter moget övervägande bestämt sig för socialdemokratin.
Något störs väl denna bräkande idyll av att det visat sig att tre av dessa personer är socialdemokratiska politiker, och därmed kanske inte är fullt så vanliga som kampanjen så troskyldigt vill ge sken av.

Jag har inte råd med en borgerlig regering. Den slutsatsen drar de alla. En borgerlig regering skulle, framgår det, "försämra för de arbetslösa".
Sänkta skatter "för dem som har det bra och mer oro för dem som har det svårt" står inte heller högt i kurs hos dessa mer eller mindre nykläckta socialdemokrater.
Detta är en socialdemokratisk propagandabild, tills vidare ganska långt ifrån de grövre varianter som lär dyka upp senare i valrörelsen.
Men en propagandabild är det likafullt, därmed mindre lämpad som underlag för en sakfrågeorienterad debatt. Men de symboler och schabloner som rörelsens propagandister arbetar med i syfte att erövra och behålla problemformuleringsprivilegiet bör ändå hängas ut och utmanas.

Det är t ex inte enbart socialdemokrater som "bygger Sverige". Även det borgerliga Sverige med sina eldsjälar till entreprenörer och företagare har givit stora, i själva verket väl så stora bidrag till Sveriges utveckling.
Att arbetslösheten är en fråga som ändå bekymrar socialdemokratin skiner igenom. Och då är det utomordentligt torftigt med antydningen att det borgerliga alternativet skulle vara "att försämra för de arbetslösa".

Vilket är socialdemokratins alternativ för den miljon människor som i dag står utanför arbetsmarknaden? Högre skatter och en till varje pris och sista kommatecken bevarad arbetsrätt?

Kampanjens mantra är alltså man "inte har råd med en borgerlig regering". Någon särskilt övertygande argumentation för den ståndpunkten presenteras knappast i de korthuggna texterna.
Frågan har ändå sitt intresse — men man behöver vända på den. Har svenska folket verkligen råd med någon form av rödgrön regering?
Alliansen diskuteras ständigt. Men hur ser det rödgröna alternativet ut? Blir det koalitionsregering? I så fall vilken politik? Blir det den nuvarande modellen, som alla tycks vara trötta på, där stödpartiernas stöd ständigt måste köpas? Vilken politik orkar en sådan regering föra? Och har Sverige i så fall råd med den?

Ledare: Vad har vi råd med?

Den socialdemokratiska valmaskinen börjar så smått att varva upp. Den som betalar för musiken, och därmed i stor utsträckning bestämmer melodin, är som vanligt huvudsponsorn LO.