Men “offentliga sektorn” kan lika litet som “privata sektorn” uppträda som aktör på en marknad - den kan varken sälja eller köpa.
Den offentliga sektorn består i stället precis som den privata sektorn av ett stort antal kunder och det gäller även om vi begränsar oss till svensk offentlig sektor. I själva verket vimlar det av kunder. Staten, 290 kommuner och 20 landsting uppträder alla som kunder i legal mening. Det gäller också ett stort antal statliga och kommunala aktiebolag. Staten, landsting och stora kommuner har dessutom delegerat köpbeslut till ett stort antal myndigheter och förvaltningar som också de i praktiken agerar som kunder. Genom lagen om valfrihet (LOV) försöker politikerna få till exempel tusentals föräldrar att uppträda som kunder till en mängd företag och kommunala förvaltningar inom skolans område. Dessa kunder har alla sina speciella önskemål. Företag i välfärdsbranschen säljer förstås inte till alla dessa kunder men de har definitivt ingen brist på kunder!.
Nils Brunsson,
Professor Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet
Svar:
Nils Brunsson har naturligtvis rätt i att den offentliga sektorn vimlar av kunder. Den argumentering som Mats Gessbo förde i onsdags berörde, som UNT uppfattade saken, snarare relationen mellan ett bestämt företag och till exempel en kommun eller ett landsting. Frågeställningen kan säkert utvecklas ytterligare. Syftet med UNT:s svar var dock inte att genomföra en fullständig analys av kundbegreppet utan att påpeka att den ledare den 3 april som föranlett Gessbos och Brunssons inlägg handlade om vinstuttag i skattefinansierad verksamhet.
Red av UNT