Vissa kopplar valfrihet till snikna riskkapitalister som utnyttjar människors behov av vård och omsorg för att stoppa skattepengar i egen ficka. När Pisa, den internationella mätningen av 15-åringars kunskaper, resovisade resultatet i höstas var det många som drog slutsatsen att de undermåliga siffrorna måste vara valfrihetens fel. Trots att det inte finns någon forskning som tyder på att så skulle vara fallet.
Nu senast beslöt Vänsterpartiet att utse förbud mot vinster i välfärden till partiets valfråga. ”Makten över välfärden skulle flytta från slutna styrelserum och riskkapitalister, till demokratin och de som använder välfärden”, skrev partiledare Jonas Sjöstedt i Aftonbladet (9/1). Partiet vill inte ha ett förbud mot icke-kommunala aktörer, men vinsten ska stoppas till varje pris. Problemet är att ett sådant system drastiskt skulle minska antalet aktörer att välja mellan.
På debattens andra sida finns de som anser valfriheten vara lösningen på välfärdens alla problem. Konkurrensen försvaras med argument om kostnadseffektivitet och högre kvalitet. Något som dock inte får glömmas bort är att valfriheten inte endast är ett medel för att uppnå andra värden, utan något värdefullt i sig.
Jonas Sjöstedt har nämligen fel när han hävdar att dagens välfärdssystem, med möjlighet att välja privat vårdcentral eller hemtjänst, skulle vara ett hot mot medborgarnas självbestämmanderätt. Snarare är det precis tvärtom.
Enligt den statliga utredning som som har granskat valfriheten inom socialtjänsten, och som lämnades till regeringen i förra veckan, bör lagen om valfrihet (LOV) införas i hela landet. I dag kan 181 av Sveriges 290 kommuner garantera sina invånare rätten att välja inom en eller flera verksamheter. Studien visar att de som valt hemtjänst var nöjda i högre utsträckning än de som inte gjort ett val. Majoriteten av de tillfrågade ställde sig positiv till ett system med valfrihet.
Många av de privata hemtjänstföretagen har profilerat sig, framförallt inom språk. För en äldre person med annat modersmål än svenska kan det vara otroligt värdefullt att hemtjänstpersonalen behärskar exempelvis finska eller arabiska. Utredningen ser inte heller något samband mellan kvalitet och vinstuttag.
De som är kritiska till LOV hävdar att valfriheten gjort medborgare till kunder på en marknad. Visst finns det negativa avarter inom den privata delen av välfärden – något som valfrihetens vänner tyvärr ofta glömmer. Åtgärden bör dock vara att förbättra systemet, inte att skrota det. Med tydligare och mer lättilgänglig information till brukare och anhöriga kan fler göra ett val. Att människor ges rätt att välja bör ses som ett steg i att stärka den enskildes självbestämmanderätt och autonomi.