Jordbävningskatastrofen i Japan väcker ofrånkomligen frågor om riskerna med kärnkraften. Explosioner vid två reaktorer i Fukushima har kunnat konstateras, liksom ökad radioaktiv strålning i närområdet. Men informationen är knapphändig och det är viktigt att nu hålla huvudet kallt tills vi vet vad som har inträffat, samt orsakerna till och konsekvenserna av detta.
Tage Danielsson formulerade i sin berömda sannolikhetsmonolog på ett mycket elegant sätt insikten att kärnkraften är farlig. Det som hände i Harrisburg 1979 hade lika gärna kunnat hända i Sverige, var budskapet. Ändå röstade svenskarna inte för en omedelbar avveckling i folkomröstningen året därpå, när alla faktorer sammanvägts.
När Tjernobyl i Sovjetunionen havererade 1986 insåg de flesta att parallellerna till Sverige, där säkerhetstänkandet präglat teknologiutvecklingen, var betydligt färre. Och ännu längre är förstås avståndet, med avseende på säkerheten, mellan svenska kärnkraftverk på stabil mark och reaktorer belägna i kanten av kontinentalplattan i Stilla havet, ett av världens mest jordbävningstäta områden.
I det ekonomiska undrets Japan var allting möjligt. Jordbävningar och tsunamier hindrade inte städer från att växa på höjden. Inte heller hindrades anläggandet av broar, tunnlar eller kärnkraftverk längs Stilla havs-kusten. Japanerna förmådde tämja naturen med teknisk utveckling och med enorma investeringar. Trodde vi.
De senaste tio, femton åren har de ekonomiska bekymren hopat sig i Japan. Förödelsen som visats i bild de senaste dagarna känns som ett slutligt bevis på faran med en övertro på den mänskliga förmågan. I värsta fall har den ekonomiska krisen lett till att man också tvingats pruta på kärnkraftens säkerhet, men det är som sagt för tidigt att ännu dra några slutsatser.
Tragedin i Japan har redan väckt liv i det svenska kärnkraftsmotståndet. Carl Schlyter (MP) vill redan nu riva upp den rödgröna energiuppgörelsen och öppna för en avveckling. Gruppledaren för S, Sven-Erik Österberg, nöjer sig med att påpeka att Japan blivit en påminnelse om att riskerna tydligare bör vägas in.
En avveckling av kärnkraften skulle för Sveriges del antingen betyda utbyggd vattenkraft i Norrland eller större import av kol och olja, troligen både och. Om det övergripande målet om ett i princip fossilfritt Sverige 2050 ska uppnås, är kärnkraften en nödvändig pusselbit. Alliansregeringen har också i sin överenskommelse öppnat för nyproduktion av reaktorer.
Säkerhetstänkandet måste alltid ha högsta prioritet vid alla kärnkraftsbeslut. Naturkatastrofer och terroristattacker är dagens hot, inte fallerande teknik som på 1970-talet. Det globala klimathotet betyder att det finns en motsättning mellan satsning på fossila respektive fossilfria bränslen. Däremot måste man än så länge tillåta satsningar på både kärnteknologi och utveckling av förnybar sol- och vindenergi.