Var rädd om allemansrätten!
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
En översiktsplan för de yttre kommundelarna och en intressant ideologisk träta om mark-ägarens rätt till sin egen mark kontra allmänhetens rättigheter till samma mark. Det blev facit från Uppsala kommunfullmäktige i måndags kväll.
Översiktsplanen för kommunens ytterområden är alltför landsbygdsfientlig, sa de borgerliga ledamöterna med en mun. Majoriteten vill att inte fler än 1 400 personer ska kunna bosätta sig i ytterområdena, man vill inte gärna att människor slår sig
ned utanför de planlagda områdena och man vill göra naturreservat av större och större områden, klagade oppositionen.
Fel, försvarade sig majoriteten. Det blir för dyrt om människor bosätter sig var som helst eftersom de ju vill ha samma servicenivå som alla andra i kommunen. Varje bosättning måste prövas utifrån ett hållbarhetsperspektiv, förklarade majoritetens företrädare som också tillbakavisade påståendena att de skulle misstro markägarnas intresse av att vårda sin mark.
Självfallet är naturreservat i första hand till för att stat eller kommun vill bevara ett stycke mark från att bli exploaterat. Men skötseln av reservatet går också bland annat ut på att livsbetingelserna ska bli så gynnsamma som möjligt för den
biologiska mångfaldens skull.
-Majoriteten misstror bönder och skogsägare men hur tror ni att den biologiska mångfalden har uppstått genom tiderna? frågade sig flera, bland andra moderaten Claes Littorin som själv gav svaret: jo, genom att marken användes, av djur och människor som betade respektive bedrev slåtter.
En äkta och mycket intressant intressekonflikt blottlades i debatten, mellan dem som satte äganderätten i förgrunden och dem som huvudsakligen såg till allemansrättens krav på att människor ska ha tämligen fritt tillträde till skog och mark.
Allemansrätten är en urgammal sedvanerätt som i grunden utgår från att skog och mark visserligen kan ägas men att den i någon mening också står över äganderätten. Till skillnad från i många andra länder får allmänheten i Sverige gå på stigar, plocka blommor, bada vid stränder - men med vissa restriktioner. Markägarens intressen av ostördhet och skydd för det egna närområdet tillvaratas också.
Visst kan allemansrätten missbrukas. Det finns exempel på hänsynslösa personer som trott sig ha rätt att förstöra mark för egna kommersiella intressen. Ideligen händer det förstås att människor bryter av
grenar och berter sig på ett sätt som inte stämmer överens med allemansrättens innehåll.
Men detta till trots ska Sverige värna om denna rättighet till fritt tillträde till naturen. En skog kan inte ägas av någon, inte heller djuren eller något annat levande däri, som t ex Astrid Lindgren så träffande uttryckte det i boken Ronja Rövardotter.
Skog och mark ska vårdas och skötas och lämnas över till nästa generation men ingen har exklusiv rätt att stänga någon ute därifrån. Allemansrätten måste värnas.