Vården skulle må bättre
LEDARE Det finns inte tillräckliga resurser. Hur många gånger har inte den frasen hörts i debatten, oavsett om den gällt skolan, vården, omsorgen, kulturen eller polisen. I en del fall stämmer det i andra uppenbarligen inte.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Det är sant att Sverige totalt sett lägger en mindre andel av de samlade resurserna (läs BNP) på vården än många andra länder i den rika delen av världen. För att råda bot på detta krävs en omprioritering — mer pengar till vården, mindre till något annat.
Samtidigt är det uppenbart att bristande resurser inte är hela problemet för den svenska sjukvården. Det kanske inte ens är det största problemet. Den statliga Ansvarskommittén, som leds av landshövding Mats Svegfors, har undersökt den svenska sjukvårdens effektivitet — eller snarare bristen på effektivitet. Resultatet borde få en och annan politiker att tänka till två gånger innan han eller hon ställer krav på mer pengar till vården.
Utredningen visar exempelvis att medan kostnaderna för vården i Västra Götaland steg med åtta procent mellan 1998 och 2001 har det inte givit någon förbättring av själva vården. Noll och intet.
Man har också jämfört det svenska husläkarsystemet med det danska. Ett läkarbesök i Sverige kostar dubbelt så mycket som det i Danmark. Men danska läkare tjänar ändå mer än svenska — eftersom de hinner ta emot dubbelt så många patienter som de svenska. Samtidigt är danska patienter nöjdast i EU med hur sjukvårdssystemet fungerar.
Detta leder till slutsatsen att det inte är bristande ekonomiska resurser som är den svenska sjukvårdens största problem. Mer än hälften av läkarnas och en fjärdedel av sjuksköterskornas arbetstid går åt till administration. Allt går naturligtvis inte att rationalisera bort — men uppemot hälften, visar en undersökning.
Det är också svårt att värja sig för tanken att ett avskaffande av landstingen skulle rensa rejält i den svenska sjukvårdsbyråkratin. Landstingen har i dag i princip bara en enda uppgift: att sköta sjukvården. Eftersom det är svårt för en politiker att inför väljarna försvara en kostnadsbesparing på ett ställe om den inte motsvaras av en satsning på ett annat är det lätt att se hur kostnaderna drar i väg — utan att det egentligen innebär en bättre vård.
Hittills har Mats Svegfors utredning mest pekat på problem i den svenska modellen. Det skulle vara befriande om han tog bladet från munnen och pekade på en lösning. Svensk sjukvård skulle må bättre utan landstingen.