Vi tar i alla fall ett mandat, förkunnar Junilistans ordförande Nils Lundgren belåtet. Men det är svårt att tro att han har någon insyn i framtiden som vi andra saknar. De 3,5 procent som Temo ger Junilistan räcker i alla händelser inte för ett mandat.
För riksdagen krävs fyra procent för ett mandat och för EU-parlamentet kring fem. Och där är inte Junilistan, åtminstone inte än, och det är bara drygt en vecka kvar till valet.
Men om nu Junilistan skulle få ett mandat kommer denna person att sakna inflytande i EU-parlamentet. Där arbetar man i partigrupper, precis som i den svenska riksdagen. Junilistans representant skulle väl ingå i gruppen Grupplösa eller också i Mångfaldens Europa med EU-hataren Jens-Peter Bonde i spetsen.
Oavsett vilken grupp det blir saknar de i stort sett inflytande. Besluten i EU-parlamentet tas ofta efter kompromisser mellan den kristdemokratiska gruppen, som sannolikt blir störst även efter valet, och den socialdemokratiska gruppen. Ibland sker kompromisser med den liberala gruppen.
Någon gång är också vänsterpartisterna och de Gröna med men ytterkantsgrupperna får i stort sett nöja sig med att prata.
En röst på Junilistan är alltså bortkastad: Antingen får partiet ingen plats alls i EU-parlamentet eller också får man en representant som inte kan få något inflytande.
Men frågan är varför någon alls ska rösta på Junilistan. Partiet säger sig vilja att Sverige stannar kvar i EU, men det ska vara ett mellanstatligt EU utan övernationella befogenheter.
Alla svenska partier utom miljöpartiet och vänsterpartiet vill numera att EU ska bli smalare men vassare, alltså att EU ska koncentrera sig på färre frågor men på ett mer effektivt sätt. Att helt komma bort från överstatligheten är inget alternativ. Inget annat land utom möjligen Storbritannien skulle kunna acceptera något sådant.
Den som inte gillar EU utan vill ha någon annan sorts organisation kan rösta på miljöpartiet eller vänsterpartiet, som båda har kongressbeslut på att Sverige bör lämna EU.
Junilistans viktigaste krav är annars en folkomröstning om förslaget till EU:s nya grundlag. Den frågan kommer över huvud taget inte upp i EU-parlamentet. Den avgörs i Sveriges riksdag, så den saken bör i stället diskuteras i den svenska valrörelsen 2006.
Den enkla slutsatsen är alltså att Junilistan inte behövs.