Det var kort efter EU-inträdet. En särskilt god lammkorv saknades plötsligt i den butik där vi brukade handla på sommaren. Den ansvarige för charkdisken kunde berätta att EU haft synpunkter på tillverkningen och att korven inte längre fick säljas.
Jag var inte helt övertygad och sökte upp tillverkaren. Han hade aldrig hört talas om något EU-förbud. Tillverkningen hade helt enkelt upphört för att marknaden var för liten för en gårdsproducent på Gotland.
Varför påstod mannen i charkdisken att den försvunna korven berodde på EU? Jag vet inte. Men denna lilla episod illustrerar väl ett pedagogiskt problem, som i onsdags berördes av EU- och handelsminister Ann Linde (S) i Dagens Nyheter.
Kunskaperna om EU är fortfarande förbluffande låga. Och därför är det också så lätt att skylla nästan vad som helst på EU. Politiker gör det också – som med solenergiskatten i höstas.
Stödet för EU-medlemskapet ökar, tvärtemot vad många tror, både i Sverige och i flera andra europeiska länder. Även om detaljkunskaperna kan brista så inser säkert de flesta att ett Europa utan den samordning och den öppenhet som unionen skapar skulle vara betydligt sämre för oss alla.
Valutgången i Österrike kan vara ett tecken på detta. Att så många britter fått kalla fötter efter Brexit-omröstningen spelar säkert också in.
Men med bristande kunskaper följer, som Ann Linde skriver, ett annat problem: det blir svårt att föra vettiga diskussioner om hur EU fungerar och om vad EU bör göra. Möjligheter att påverka utnyttjas inte. Den dialog som skulle kunna föras kommer så sent i processerna att resultaten blir små.
Mer än hälften av de frågor som debatteras på ett normalt möte i ett normalt kommunfullmäktige har anknytning till beslut som fattas på EU-nivå. Och mer än hälften av de förtroendevalda i svenska kommuner har i en undersökning svarat att de tycker att de har otillräckliga kunskaper om EU.
Ann Linde skriver att det också finns långtgående kunskapsluckor bland lärare och journalister. Och det är tyvärr ett faktum att nyheter om EU ofta hamnar på tidningarnas utlandssidor, som om EU var något långt bortom vår egen vardagspolitik.
Det finns mycket som är krångligt och otillfredsställande med EU. Men Europas länder är så sammanlänkade att det snart skulle bli nödvändigt att uppfinna något liknande igen om unionen försvann – om vi inte vill återfalla i en värld av murar och misstro.
Regeringen tänker nu lägga mer kraft på dialog om EU med arbetsmarknadens parter och med civilsamhällets olika delar. Myndigheternas kunskaper ska öka och skolan ska satsa mer på kunskap om Europa. Det behövs.
Och hur blev det med lammkorven? Jo, en annan tillverkare dök upp, med ett nytt recept, och blev kvar i åtskilliga år. Han hade inte heller några besvär med EU.
Håkan Holmberg
Politisk chefredaktör