Ledare: Växeln, hallå?

Det är onekligen uppseendeväckande, men koncepetet är inte nytt. Samres har sedan tidigare samma lösning med telefonister i Estland och Moldavien.

Även om senegaleserna faktiskt skulle lära sig perfekt svenska på åtta månader väcker det andra frågor. Hur ska de kunna förstå den rika väven av slang, dialekter och smeknamn? Visst hjälper en databas med kartor, men kan det verkligen mäta sig med egen lokalkunskap? Och kommer verkligen personer med nedsatt hörsel att förstå telefonisterna?

Viss vägledning av hur det kommer att fungera har vi genom erfarenheterna från Estland och Moldavien. Redan 2009 valde Stockholm läns landsting att inte förlänga avtalet med Samres efter klagomål om felkörningar, språksvårigheter och beställningar som aldrig kommit fram.

Det finns ofta från borgeligt håll en övertro på marknadens förmåga att lösa alla offentliga åttaganden. Självklart finns det många företag som genom nya sätt att arbeta berikar skola och omsorg. Men det kan aldrig vara företagens ansvar att se till att medborgarna får service av tillräckligt hög kvalitet. Samres skriver på sin hemsida att de ”åstadkommer lägsta möjliga kostnader under beaktande av de regler och servicenivåer uppdragsgivaren fastställt.” Det är upp till våra politiker att ställa hårda kvalitetskrav.

Det är heller inte bara den enskildes trygghet som riskeras. Även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv tyder kontraktet med Samres på tunnelseende, vilket professorn i nationalekonomi Magnus Henrekson påpekade i tisdagens Studio ett i P1. I en situation när Sverige har relativt hög arbetslöshet, särskilt för lågt kvalificerad arbetskraft, blir det sannolikt en ren förlustaffär. För även om kostnaden för färdtjänsten minskar marginellt är det kommunens kassa som belastas av socialbidrag och som förlorar skatt på arbete när jobben förläggs i Senegal.

Men är det inte åtminstone bra att jobb skapas i Senegal, där arbetslösheten är hög, kanske någon tänker? Jo visst, men det är inte kommunernas främsta ansvar. Dessutom är frågan hur mycket Senegal vinner på att universitetsutbildade arbetar med relativt lågkvalificerade tjänster.

Att Sverige importerar varor och tjänster från andra länder är grundläggande för vår tillväxt och företag ska självklart experimentera med nya, kostnadseffektiva lösningar. På motsvarande sätt är det fritt för privata företag att välja att lägga sin växel i ett annat land. Men det är politikerna som står till svars gentemot medborgarna och det är inte okej att kommuner hanterar utsatta medborgares behov som ett gigantiskt experiment.