Vem blir nästa ryska president?
Det är tre år kvar till nästa ryska presidentval. Ändå kan man redan nu se att potentiella kandidater och politiska grupper börjat manövrera för att skaffa sig gynnsamma startpositioner inför valkampanjen, som åtminstone i detta skedeser mycket öppen ut.
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Man måste rimligen utgå ifrån att de nuvarande makthavarna i Kreml enar sig om en kandidat vars uppgift det blir att med statsapparatens samlade stöd i ryggen vinna valet och därigenom säkra maktens politiska plattform. Det lär dröja innan vi får besked om vem som blir maktens företrädare i det kommande valet, även om den 52-årige försvarsministern Sergej Ivanovs namn brukar nämnas i detta sammanhang.
På oppositionssidan är det redan nu livligare. Oligarken och oljemagnaten Michail Chodorkovskij var lite för snabb och lite för tydlig med sina avsikter. Makten i Kreml var inte road, möjligen oroad — och slog snabbt till mot Chodorkovskij. Han arresterades och dömdes efter en rättegång, som få skulle beteckna som opartisk, till fängelse för skattebrott.
Garri Kasparov, tidigare världsmästare i schack, är en annan potentiell kandidat som anmält sitt intresse. Liberal, med av schacket vässat intellekt — men utan någon starkare politisk bas tycks han tills vidare inte oroa Kreml alltför mycket. I dagens Ryssland, där främlingsfientligheten är på frammarsch, är det också svårt att föreställa sig att en kandidat med kaukasiskt ursprung verkligen skulle ha en chans att vinna ett presidentval — hur sakligt kvalificerad han än kan komma att visa sig vara.
På senare tid har en tredje kandidat med en helt annan potentiell politisk tyngd givit sig till känna. Michail Kasianov var premiärminister under åren 2000—2004 och visade då inte någon särskilt tydlig politisk profil.
Men nu visar Kasianov både ambitioner och profil. I ett förord till Blueprint for Russia, en rapport från den brittiska tankesmedjan British Foreign Policy Centre gör han en skarp vidräkning med Putin och den nuvarande politiken.
Som så många andra bedömare konstaterar han att utvecklingen i Ryssland nu går bakåt. De demokratiska landvinningar som trots allt uppnåddes under det första årtiondet efter kommunismens och Sovjets fall har systematiskt och snabbt monterats ner.
Med en sjuprocentsspärr och förbud mot valförbund är det praktiskt taget omöjligt för nya och oppositionella grupper att ta sig in i parlamentet. Lokala ledare väljs inte längre direkt av folket, utan utses av presidenten. De rikstäckande tv-kanalerna är alla effektivt kontrollerade av den s k maktvertikalen, med Putin i spetsen.
"Regeringen och parlamentet kan inte längre fungera utan dagliga instruktioner", skriver Kasianov och tillägger att rättsväsendet blir alltmer "servilt". En följd av denna utveckling, där det mesta av spelregler och rättsäkerhet underminerats, är enligt Kasianov att korruptionen i landet nått nya rekordhöjder.
Efter den salvan kan ingen förvåna sig över att åklagarmyndigheterna nu inlett en brottsutredning om ett villaköp som Kasianov gjorde under sin tid i regeringen. Kasianov hörde, liksom Chodorkovskij, till etablissemanget under "rövarkapitalismens år".
Det är högst tänkbart att han och Chodorkovskij har ett eller annat "lik i garderoben". Men det är de i så fall knappast ensamma om bland dagens ryska makthavare, och nog ser det illa ut att rättsstaten vaknar först i det ögonblick dessa bägge medborgare visar politiska ambitioner...