Vem ska vi umgås med?
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Man ska alltså vänta sig upprörda demonstrationer? Kanske. Ska man också vänta sig politiska utspel från riksdagsmän och andra på temat att presidenten för världens största diktaturstat inte bör hälsas välkommen i Sverige? Troligen inte.
När Irans utrikesminister Manouchehr Mottaki i måndags framträdde i Stockholm och bl a träffade utrikesminister Carl Bildt och vice statsminister Maud Olofsson blev det däremot både demonstrationer och krav på att gästen skulle kastas ut. Ändå är Kina i många avseenden en betydligt hårdare diktatur än Iran. Borde man inte i konsekvensens namn kräva att också det kinesiska statsbesöket stoppas?
I stället borde man nog tänka efter. Besöksutbyte och diplomatiska förbindelser är inte ett uttryck för gillande av förhållandena i det ena eller andra landet utan bara ett uttryck för ett kyligt konstaterande att landet i fråga finns och därmed har betydelse också för oss.
I en demokrati är det fullständigt naturligt att den som vill demonstrera mot besök från en viss regim fritt kan ge uttryck för sin åsikt. Men om Sverige som stat började dra tillbaka ambassaderna från diktaturer eller and-ra länder vilkas politik vi ogillar, eller upphörde med det officiella utbytet på statschefs- eller ministernivå, skulle situationen snabbt bli ohållbar.
Det kan tyckas naivt att tro att t ex svensk närvaro i en diktaturstat kan påverka situationen där till det bättre. Men det finns också lägen där just den utländska närvaron erbjuder ett andningshål och en möjlighet att observera vad som sker som i sig kan verka dämpande på förtrycket eller uppmuntra oppositionen.
På samma sätt kan besöksutbyte ge möjlighet att åtminstone punktvis påverka förhållandena på ett sätt som kan vara viktigt för dem som berörs. En minister från Sverige eller något annat demokratiskt land som besöker en diktatur kan utnyttja tillfället till att begära att få träffa kända oppositionella - bojkottar man allt besöksutbyte så försvinner den möjligheten.
Inte heller kan man gå efter landets storlek, dess ekonomiska betydelse eller efter antalet flyktingar därifrån som lever i Sverige. Bojkott eller inte bojkott, möte eller inte möte, kan bara motiveras med principiella argument. Och den bästa principen är att hålla det diplomatiska umgänget vid liv - och samtidigt förstå att utnyttja det på rätt sätt