Så ser det ofta också ut i verkligheten. Många soldater befinner sig efter krigets upplevelser på en skala mellan depression, ångest och PTSD. Det har förstås alltid varit så, men moderna försvarsmakter har kommit att bättre förstå och hantera veteraners psykiska problem. I växande grad tar man ansvar för kvarstående mentala besvär på samma sätt som för fysiska skador.
Det svenska försvaret har dock varit sena med att ta till sig detta. Det kan stå hemvändande soldater från Afghanistan dyrt, vilket P1 Morgon rapporterade om i veckan (8/8). I förlängningen slår detta moraliska svek tillbaka mot Sveriges militära insatser.
Det danska försvaret räknar med att omkring var tjugonde dansk soldat drabbas av PTSD. Om diagnosen är lika förekommande i den svenska styrkan, innebär det att runt 250 svenska soldater drabbats. Att försvaret bara känner till sju fall inom den egna kåren sedan 2008 är ett oroande tecken på stora mörkertal, även om den danska styrkan är hårdare utsatt än den svenska. P1 Morgon berättar om Patrik, som efter sitt uppdrag hade svårt att sköta jobb och sysslor på grund av traumaskador. Han fick på egen hand söka behandling efter att ha försökt få hjälp hos försvaret utan framgång. Det är inte första gången man hör om Afghanistanveteraner med psykiska men som mötts av svagt engagemang eller bristande bemötande från försvaret.
Det rimmar mycket illa med deras strävan att vara Sverige största och bästa ungdomsarbetsgivare. De frivilliga soldater som åker på uppdrag i Afghanistan är införstådda med riskerna. Men med uppdraget följer ett löfte från arbetsgivaren. Försvaret har ett lagstadgat förpliktigande till soldaternas hälsa som gäller livet ut.
Att många verkar undvika hjälp genom försvaret är ingen ursäkt att inte ta ansvaret på allvar. Om en soldat återvänder med en varande skottskada låter ingen denne gå hem utan behandling. Men det är i praktiken vad som händer med många av de soldater som lider mentalt eller har problem att återanpassa sig när de permitterats från Afghanistaninsatsen.
Försvaret har lovat bättring genom effektivare screening av hemvändare. Tio år in i den svenska insatsen i Afghanistan är det ett sent uppvaknande.
Även det civila samhället kan dock göra bot. Forskning och erfarenheter särskilt efter Vietnamkriget visar att den närmaste omgivningens bemötande spelar störst roll i återhämtningen.
Sveriges veteraner förtjänar vår medmänsklighet.