Cancer oroar oss alla på ett särskilt sätt. På DN-debatt i går klargjorde alkoholforskarna Peter Friberg och Peter Allebäck att alkoholen är den näst viktigaste enskilda orsaken till cancersjukdomar – efter tobak. Alkohol ligger bakom fem procent av alla cancerfall.
Kunskapen om detta är på intet sätt ny. Att alkohol är cancerogent har varit känt sedan 1980-talet. Nu har vi mer siffror på sambanden och det visar sig att också en ganska låg konsumtion ökar risken. När det gäller bröstcancer ökar risken med 10 procent för varje glas vin per dag, skriver Friberg och Allebäck.
Men under ganska lång tid är det snarare rapporter om alkoholens positiva hälsoeffekter som har dragit till sig uppmärksamheten. Dessa handlar till stor del om hjärt- och kärlsjukdomar – medan välkända hälsoeffekter av motsatt slag tycks ha sjunkit undan i det allmänna medvetandet. Ändå är det ju ett obestridligt faktum att alkohol har en mycket stor betydelse för våld och misshandel, olyckor, självmord, skador på inre organ och fosterskador.
Det är inte rimligt att skuldbelägga eller försöka avskaffa en ansvarig, måttfull och civiliserad alkoholkonsumtion. Man kan också se förändringen av konsumtionsmönstret från sprit till vin och öl som ett uttryck för större måttfullhet. Men denna positiva förändring har också en baksida. Genom att alkoholkonsumtionen blir mer vardaglig så blir den – för många – också svårare att kontrollera.
Få i Sverige vill släppa alkoholförsäljning och konsumtion helt fri. Och få anser att förbud av olika slag är möjliga eller önskvärda. Men balanspunkten i diskussionen om vårt förhållande till alkohol bör flyttas.
Friberg och Allebäck konstaterar att den mycket ansedda internationella medicintidskriften the Lancet häromåret listade de tio mest verkningsfulla åtgärderna för att minska alkoholskadorna. Slutsatsen stämmer väl med vad många forskare länge hävdat – tillgängligheten är avgörande och den kan påverkas genom priset och genom en reglerad försäljning.
Regleringen finns i Sverige i form av Systembolagets monopol. Även om detta inte längre är fullständigt så är argumenten för att behålla det starka, liksom argumenten för att hålla uppsikt över effekten av e-handel och införsel från utlandet och över att åldersgränser för inköp verkligen kontrolleras.
Priset kan påverkas genom alkoholskatten. Regeringen har aviserat en höjd alkoholskatt, men en höjning som är så liten att den knappt märks på priserna är inte till mycket nytta. Många forskare hävdar också att risken för hembränning och smuggling i stor skala vid högre alkoholskatt är överdriven.
Som EU-medlemmar måste vi delvis anpassa också alkoholpolitiken. Men det kan inte vara fel att använda de instrument vi har.