Viktig festival

Nu inleds Stockholms årligt återkommande veckolånga Pridefestival, ett arrangemang som vuxit stadigt i omfång sedan starten 1998. Syftet med festivalen har alltid varit att uppmärksamma homo- och bisexuella personers och transpersoners situation, men i år läggs också extra vikt vid hatbrott.

Uppsala2005-08-01 10:08
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
I en hel vecka kommer festivalen i Tantolunden att pågå och bjuda nyfikna besökare på ett späckat program om allt mellan himmel och jord. Men huvudtemat är hatbrott, vilket tydligt markeras redan vid valet av invigningstalare, nämligen Stockholms länspolismästare Carin Götblad. Hon tar tydlig ställning för polisens ansvar att försvara alla människors lika värde, att ingen ska utsättas för våld eller förföljelse enbart på grund av etnicitet, religion, åsikter eller sexuell läggning. Det är ett viktigt ställningstagande i en tid där hatbrotten ökar och ordningsmakten beskylls för att inte ta de utsatta offren på tillräckligt stort allvar.
Hatbrott mot homosexuella har nämligen mer än fördubblats sedan slutet av nittiotalet, enligt siffror från Säpo. Men även antalet fall av diskriminering av homosexuella har ökat. Det kan tyckas paradoxalt att fallen av hatbrott och diskriminering ökar i takt med att homosexualitet i allt hög­re grad accepteras av samhället. Men ju fler som vågar vara öppna med sin läggning, desto fler blir också tyvärr potentiella offer för brott. Intoleransen, för att inte säga hatet, är fortfarande starkt på många håll.
Homosexuella har i dag i mångt och mycket samma rättigheter som heterosexuella. Partnerskapslagen trädde i kraft för tio år sedan och för två år sedan fick personer som regisserat partnerskap rätt att prövas som adoptivföräldrar. Men ännu återstår en viktig principiell fråga: rätten till äktenskap mellan par av samma kön. Det är redan verklighet i Nederländerna, Belgien, Holland och Kanada och frågan har börjat utredas också i Sverige.

Samhällets tolerans — både genom lagstiftning och människors attityder — har visserligen ökat, men det finns fortfarande stora regionala skillnader. Utanför universitets- och storstadsområdena kan det fortfarande vara mycket svårt att vara öppen med sin läggning. Många homo- och bisexuella tvingas smyga med sin läggning, även för arbets- och klass­kamrater, utav rädsla för att mötas av oförstående och, i värsta fall, hot och våld. På Pridefestivalen kan alla vara öppna med sin sexuella identitet och träffa likasinnade, kanske för första gången. Festivalens uppmärksamhet gör i sig mycket för att öka toleransen och medvetenheten ute i landet.
Ibland beskylls förvisso Pridefestivalen för att vara alltför glättig, att vara ett ytligt spektakel. Kanske finns det fog för delar av kritiken, men så länge människor fortsätter att diskrimineras och trakasseras enbart för sin sexuella identitets skull är det ett lika nödvändigt som välkommet spektakel.
Läs mer om